Medellönen för samtliga anställda i Sverige var 33 900 kronor i månaden, enligt 2018 års lönestatistik. För arbetare var den 27 000 kronor och för tjänstemän 40 500 kronor.

En tjänsteman tjänade alltså i genomsnitt 13 500 kronor mer i månaden än en arbetare. En 50-procentig löneskillnad.

– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika stort som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Störst gap i Stockholm

Allra störst är lönegapet i Stockholm där tjänstemännen i genomsnitt tjänar 18 800 kronor mer än arbetarna.

– Den här löneutvecklingen ökar risken för att unga inte söker sig till de yrkesinriktade utbildningarna, säger Mirja Räihä, ordförande i LO-distriktet i Stockholms län, till Dagens ETC.

Arbetsmarknaden har förändrats mycket, inte minst i Stockholm. Men även en storstad är beroende av arbetare och att rekryteringen till yrkesutbildningarna fylls på.

– Det finns inte många stora industrier kvar i Stockholmsregionen. Men även om en storstad har en annan kompetens så klarar man sig inte utan bussförare, undersköterskor och förskollärare, säger Mirja Räihä.

– Det här lönegapet, kombinerat med de försämringar som varit i gymnasieskolan, gör det svårt att rekrytera till de otroligt viktiga yrkena som behövs i en stad. Man kan inte driva en region med bara akademiker och tjänstemän, fortsätter hon.

Krävs lönesamordning

Rapporten visar även att löneskillnaderna mellan män och kvinnor i arbetaryrken har ökat det senaste året. Medellönen är nu 3 400 kronor högre för manliga arbetare. LO kraftsamlar därför i kommande avtalsrörelse för att minska skillnaderna.

– LO-förbunden måste lyckas med sina samordnade krav om ett löneutrymme på 3 procent. Det innebär 783 kronor i löneutrymme för de som tjänar under 26 100 kronor. Det finns ingenting så viktigt i avtalet som att hela tiden lyfta lägstalönerna. säger Mirja Räihä.