BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Malin Gren Landell har kommit en bit på väg med sitt uppdrag. Hon konstaterar att det finns olika faktaunderlag att luta sig mot. Enligt Skolinspektionens utredning från 2015 är omkring 20 000 barn och unga hemmasittande från grundskolan. Statistiken avser ogiltig frånvaro som varit sammanhängande i minst en månad, alternativt ströfrånvaro på 5–20 procent, som pågått i över två månader.

– Men den utvärderingen döljer en del av problemet, eftersom den giltiga frånvaron inte är medräknad. Den ideella aktören Prestationsprinsens undersökning kompletterar bilden, säger Malin Gren Landell.

Prestationsprinsens utredning från 2016 visar att 50 000–70 000 elever i grundskolan är så kallade hemmasittare – och då är inte lågstadiet medräknat.

– Två av tre rektorer i Skolinspektionens utredning angav att det fanns en oroande giltig frånvaro på deras skola.

Symptom på andra problem

Den absolut högsta frånvaron finns på högstadiet, men många lärare som utredningen varit i kontakt med anger att frånvaron sjunker i åldrarna.

– Att frånvaron är högst bland elever på högstadiet är inte så konstigt. Det handlar om att barnen får ett allt större eget ansvar då och att föräldrarna har mindre insyn i deras liv. Men många upplever även en stark ökning av frånvaron i låg- och mellanstadiet.

Vad den ökande skolfrånvaron beror på finns det dock inget entydigt svar på, men utredaren poängterar att den omfattande frånvaron alltid är ett symtom på andra problem.

Det kan handla om brister i skolmiljön, otrygghet, bristande studiero och undervisning på fel nivå. Andra problem är psykisk ohälsa, kamratpåverkan, mobbing, socialt utanförskap, inlärningssvårigheter eller svåra hemförhållanden.

– Det vi vet är att det oftast inte är en enskild faktor som ligger bakom, utan flera olika faktorer som samverkar. Familjen skyller på skolan medan skolan skyller på familjeförhållanden, hemmiljö och individuella orsaker. I själva verket rör det sig nästan alltid om olika faktorer som ömsesidigt påverkar varandra, exempelvis innebär neuropsykiatriska funktionsnedsättningar en ökad risk för mobbning och att man stannar hemma för att slippa utsättas för den.

Åtgärder krävs

Hon menar att det krävs en rad åtgärder för att komma till rätta med problemet.

– Vi behöver titta på alla orsaker för att kunna vidta rätt åtgärder. Är det vissa lektioner som är problematiska, är det förflyttningar, finns det köns- eller kulturskillnader? Hur ser det ut för den enskilda individen på den berörda skolan? De här frågorna tas inte på tillräckligt stort allvar. Därför har min utredning fått det här uppdraget, att förbättra kunskapen om vad som ligger bakom och hur det kan förebyggas.

Den viktigaste kunskapskällan för att reda ut de frågorna är eleverna själva, framhåller hon.

– Vi behöver lyssna på dem. Vi behöver se och möta varje elev på deras nivå. Att upptäcka i tid om det finns svårigheter och att i så fall sätta in meningsfulla åtgärder – och inte bara hot – är helt avgörande.

Malin Gren Landell utesluter inte att lagstiftningen avseende skolans ansvar behöver skärpas.

– Skolornas huvudmän måste intressera sig mer för frånvaron. Många gör det, men ofta fungerar inte systemen. Man behöver ställa sig frågan, jobbar vi med systematisk uppföljning och får lärarna tillräckligt med stöd för att klara av alla elever? Jag tror att lagstiftningen behöver skärpas.