Några månader senare beslutade också riksdagen om trängselskatt i Göteborg och 2013 slogs de nybyggda betalstationerna på. Men medan de första miljonerna började ticka in växte ett folkinitativ för att få till en folkomröstning. Partiet Vägvalet hade samlat tusentals namn i samma syfte tidigare men nu stod Göteborgs-Tidningen, GT, bakom initiativet. En omröstning kom till skott efter att över 90 000 namnunderskrifter lämnats in. 57 procent av de röstande göteborgarna sa nej, störst var motståndet mot trängselskatten på Hisingen. Men frågan var inte avgjord. Den lyftes återigen i kommunfullmäktige och politikerna röstade för att trängselskatten skulle bli kvar.
– Vi socialdemokrater har, sedan beslutet fattades om Västsvenska paketet, stått bakom paketet och trängselskatten. I denna fråga har vi varit tydliga som parti. Vi har sett det som nödvändigt att Göteborg får infrastruktur och vi såg det också som nödvändigt att ställa oss bakom trängselskatten, sa Johan Nyhus under debatten i kommunfullmäktige då.
Jonas Ransgård (M) kom till samma slutsats.
– Vi har också utrett alternativ till trängselskatten. Parterna är tydliga: De står kvar vid avtalet. Alternativen till trängselskatten är sämre. Därför står vi kvar, sa han.
Blev besviken
Men Theo Papaioannou, Vägvalets grundare och förgrundsgestalten för trängselskattenmotståndet, var besviken.
– Det hån som GT och folkinitiativet fick utstå är inte värdigt Göteborg som stad – den stad ni vill ska bli demokratihuvudstad, sa han från talarstolen under mötet i kommunfullmäktige.
Idag har Theo Papaioannou lämnat politiken och i och med valet 2018 förlorade Vägvalet sina stolar i kommunfullmäktige. Även om det nu finns en trängselskatt så är han nöjd med det motstånd de visade upp.
– Vi kom ändå i mål med att visa principiellt att det här beslutet inte var taget i demokratisk anda, dels för att vi kom in i kommunfullmäktige två gånger och dels för att en folkomröstning visade på detta, säger han.
Theo Papaioannou kände att politikerna tappat verklighetsförankringen, att de ena dagen sa att det inte skulle bli någon trängselskatt och sedan svängde helt om. Men han satte också sig emot anledningen till tullarna.
– Man kan förstå den i Stockholm men här i Göteborg fanns inte samma trafikproblem. Många hade nog köpt om man gjorde en trängselskattzon kring stadskärnan. Men det gjorde man inte, man maximerade den för att få så mycket intäkter som möjligt, säger han.
Theo Papaioannou ser än idag trängselskatten som ett misslyckande, men att motståndet har ebbat ut.
– Någonstans måste det även ta slut. Efter de här två valen och de här två folkomröstningsförsöken så är slaget förlorat. Det kan man konstatera.
Kopplat till Västlänken
Han påpekar att hans parti Vägvalet alltid varit förknippade med trängselskatten, men den underliggande frågan var att de ville stoppa Västlänken.
– Trängselskatten var medlet för att nå finansieringen av tunneln.
Han tillägger att Demokraterna idag är de enda kvar som visar på något typ av motstånd mot den felinvestering Theo Papaioannou menar Västlänken är. Men han ser att de hamnat i samma sits som Vägvalet.
– Blocken har alltid varit överens, vilket gör det lika svårt för Demokraterna att slå sig in i som det var för Vägvalet. Det märker man nu, även om de fick 17 procent så var det väldigt svårt att faktiskt förhandla bort Västlänken. Trots det minoritetsstyre som uppstått i Göteborg.
Handlade om miljön
I ringhörnan mitt emot Theo Papaioannou och Vägvalet fanns nätverket Ja till trängselskatt. Sören Jensen är en av fyra personer som än idag driver gruppen på Facebook. För honom handlade trängselskatten mest om miljöfrågorna och att visa att det fanns människor som var positivt inställda trots GT:s framgångsrika kampanj, som han inte såg som enbart ett försök att få till en omröstning, utan snarare som ett motstånd mot tullarna. Att politikerna valde att gå emot folkomröstningsresultatet var ganska väntat, menar Sören Jensen.
– Det framstod redan på förhand som att det inte skulle gå att göra något vettigt av det. Då hade man behövt ta pengar någon annanstans ifrån och då är det i princip skattehöjning som krävs, säger han och tillägger att han tror att inte ens Vägvalet skulle ha gått med på en sådan höjning
Precis som Theo Papaioannou är Sören Jensen nöjd med att ha åskådliggjort många andra göteborgares åsikter.
– När vi började så fanns det en väldigt rotad bild att det var folket mot etablissemanget. Den lyckades vi bryta. Vi hade upp emot 10 000 följare, är inte kopplade till etablissemanget utan helt vanliga människor och så kommer vi och säger att vi är för det här, säger han.
10–15 miljoner passager
Förra året skedde mellan 10 och 15 miljoner passager varje månad. Enligt en uppföljning Trafikverket gjorde 2017, som baserades på siffror från året innan, så var det fem till sex procent mindre trafik förbi betalstationerna jämfört med året innan de kopplades på.
Sören Jensen tycker att trängselskatten har blivit ganska bra, bortsett från den ursprungliga utformningen i Backa som nu uppdaterats.
Hur sammankopplade är frågan om trängselskatt och den om Västlänken, tror du?
– Det finns en väldigt stor överlappning skulle jag säga. Det började med att man började använda den som ett argument mot trängselskatten. Innan dess fanns det inte så mycket kritik mot Västlänken, det var först valrörelsen 2014 som hela debatten tog fart.
