BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson menar att det inte är första gången som MUCF har fått kritik och att politikerna nu måste reagera.
– Jag tror att problemen beror på att avslöjanden inte fått några konsekvenser för myndigheten. Det har inte varit några påtryckningar från den politiska nivån när det kommit fram graverande uppgifter. Det som är problematiskt och som vi försöker peka på i granskningen är att myndigheten inte lever upp till sina egna stadgar för vad som ska krävas när man delar ut bidrag.
”De har politisk agenda”
Men på MUCF är man kritisk till hur granskningen av myndigheten har gått till. Johnny Lindqvist är kommunikationschef på MUCF och menar att det inte främst är myndighetens agerande som Timbro är ute efter att kritisera – det är statsbidragen i sin helhet.
– Timbros texter går väldigt hårt åt oss som myndighet. Detta utan att vi fått möjlighet att bemöta det som framkommer i texterna. Men allra främst är udden riktad mot statsbidragen. De har en väldigt tydlig politisk agenda med vad som ligger bakom det här.
Johnny Lindqvist menar att Timbros kritik bygger på gamla fall, och att det ser annorlunda ut idag, vilket han menar att MUCF påpekat för Smedjan. Något som skribenten inte varit intresserad av att ta med i texten.
– Sedan hösten 2016 gör vi en tydligare och striktare kontroll av de organisationer som får pengar av oss. Om vi inte gör kontrollerna på ett bra sätt så kommer alla de organisationer som inte bedriver verksamhet som kan uppfattas som problematisk också bli misstänkta, och då skapar det problem för hela civilsamhället.
I vad består de nya kontrollerna?
–Det finns två typer av bidrag som man måste hålla isär. Dels finns organisationsbidragen, som helt enkelt ska hjälpa organisationer att existera. Där har vi nu bättre koll när organisationer söker bidrag, så att de verkligen har rätt till stöd och att de verkar i enighet med demokratins idéer. Det andra är projektbidrag, som ska stödja olika typer av projekt. Där jobbar vi också på att bättre följa upp projekten under deras gång för att se till att de lever upp till vad de sagt i ansökan.
Finns det fler problematiska föreningar idag än tidigare, vilket gör att ni nu behöver skärpa reglerna?
– Både ja och nej. Jag kan inte säga att det finns fler problematiska föreningar. Däremot kan man säga att det finns en större bredd av föreningar som sysslar med flera olika saker än vad som fanns tidigare. Det kan också hänga ihop med att det sker saker i samhället i stort som gör att man kräver bättre kontroll på vissa saker.
Välkomnar skärpning
Johnny Lindqvist tror att Timbro använder granskningen för att dels smutskasta hela MUCF, men också idén om statliga bidrag i sin helhet. Han är väldigt oroad över vad som skulle hända om bidragen försvann.
– Många av de saker som sker i samhället, som civilsamhället gör, skulle försvinna. De är oftast de som är först på plats när det händer något och de som stannar kvar längst. Man får tycka vad man vill, men är man beredd på att ta konsekvensen om bidragen försvinner?
Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson menar att det inte finns någon bakomliggande drivkraft att avskaffa statsstödet i den granskningen som tidningen har gjort.
– Smedjan har en politisk utgångspunkt, men en journalistisk granskning avgörs om den är genomförd med journalistiska metoder. Vi följer det pressetiska regelverket och är anslutna till pressetiska systemet, så det här är definitivt en journalistisk granskning.
MUCF menar att de inte fått möjlighet att bemöta det som skrivs. Varför inte?
– Det har de faktiskt fått, skribenten har varit i kontakt med dem löpande under granskningens gång, men de har då avböjt att kommentera. Det är först efter granskningen publicerats som de sagt något alls. Så det har haft möjlighet att kommentera.
Myndigheten menar själva att de har bättre kontroller idag och att det är gamla exempel som ges. Men det framkommer inte i texterna. Varför?
– Det var tre organisationer som förlorade sina bidrag i år och det var inte de som förekom i den här granskningen. Det som framkommer är fortfarande aktuellt. Sedan välkomnar jag att myndigheten skärper sitt regelverk. Men det här är inte första gången. De har fått kritik för liknande saker tidigare men det har tagit lång tid innan några skärpningar har kommit på plats. Det återstår också att se om de här skärpningarna får någon effekt. Det har inte fått det tidigare.
Lars Anders Johanssons framhåller att MUCF kommer få möjlighet att kommentera texterna i Smedjan framöver.
Smedjans granskning är uppdelad i fem delar:
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den första tittar närmare på Sveriges förenade muslimer, som fått ekonomiskt stöd till en kampanj mot islamofobi och som anklagas av Smedjan för nära band till hatpredikanter.
Den andra handlar om Rådet för enade kreoler, tidigare kallat Megafonen, som fått föreningsbidrag trots att de – enligt granskningen – varit tongivande under Husbykravallerna.
Den tredje behandlar en uppsjö muslimska föreningar som fått bidrag, men som anklagats för att sprida homofobi och misogyni.
Den fjärde granskar ett flertal organisationer som arbetar mot rasism. De anklagas främst för att vara ineffektiva eller för att ha starka vänsteragendor. Dock stod föreningen Polska kongressen ut, vars underorganisation Semper fidelis pekas ut som grovt rasistisk och för att ha band till nazistiska organisationer.
Den femte riktar in sin kritik mot att många paraplyorganisationer med otydliga mål och medlemmar får stora summor pengar för sitt arbete av myndigheten.
Detta har hänt
19 december 2016: Inför årets bidrag fick tre föreningar inte stöd från MUCF: Ung vänster, Sveriges förenade muslimer och Sverigedemokratisk ungdom. De senare två ansågs inte respektera demokratin medan Ung vänster inte ansågs ha tillräckligt god koll på sin ekonomi.
”Vi gör en striktare bedömning av vad det innebär att respektera demokratins idéer”, kommenterade då Lotta Persson, avdelningschef på MUCF.
15 mars 2017: Timbros nättidning Smedjan släpper ett första reportage där de riktar kraftig kritik mot hur myndigheten jobbar. Flera organisationer som får ekonomiskt bidrag från MUFC utpekas som odemokratiska eller som ineffektiva.
22 mars 2016: Rättviseförmedlingen och Islamiska shiasamfunden i Sverige svarar i två separata uttalanden på kritiken på sina hemsidor.
23 mars 2017: MUFC svarar på kritiken i en debattartikel i Göteborgs-Posten, där man förtydligar att man hade skärpt sina regler redan innan Timbro gjorde sin granskning.
