Den LA-baserade artisten Milcks låt "I can’t keep quiet" har blivit ett soundtrack för den kraftfulla rörelse av människor som just nu växer lavinartat värden över. Låten framfördes för första gången under en demonstration mot Trump den 21 januari och har efter det fått ge namn åt den kraftigt växande rörelsen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Flashmobs har dykt upp i städer världen över och tusentals kvinnor har sjungit ut sin protest mot kvinno- hbtq- och flyktingfientlig politik. 

Den 8 mars kommer låten framföras på flera håll i Sverige. I Göteborg planeras en stor körsång på Götaplatsen klockan 17.15. 

I Stockholm kommer initiativet från bandet Church of Stonewall som består av musikerna Anna Morvall och Sofia Nylander. Deras flashmob planeras att gå av stapeln klockan 17 på Centralen.

"Vi är så många"

Tusentals entusiaster har redan anmält sig intresserade på Facebook.

– Vi hoppas att det blir en upplevelse och en manifestation av kärlek och sammanhållning, där vi som vill ha värld där alla är lika mycket värda kan sjunga och finna styrka tillsammans. Vi är så många, säger Anna Morvall, som berättar att hon ”tände på alla cylindrar” första gången hon såg låten framföras.

Sofia Nylander fyller i:

– Det växer på Facebook hela tiden. Det är uppenbarligen inte bara jag och Anna som känner ett behov av att sjunga oss ut ur tystnaden.

Den feministiska rörelsen I can’t keep quiet har eftersom den har sitt ursprung i protester mot den amerikanska presidenten kommit att förknippas med Trump. 

Men Anna Morvall och Sofia Nylander ser mer det amerikanska presidentvalet som ett startskott för något som bör engagera hela världen. 

Sofia Nylander:

– Trump är en del av en internationell rörelse, en idéströmning som trycker tillbaka kvinnors rättigheter. Vi kan inte luta oss tillbaka och säga att Trump inte angår oss, för det gör han. Han är ett symptom. Det är därför vi måste gå samman och sjunga för livet.

Enkelt budskap

Båda har tidigare varit engagerade politiskt på andra håll.

– Men detta är inte partipolitik, detta är en låt. Vi vill komma bort från snävt partipolitiskt tjabbel. Vi vill använda musiken som uttryckssätt för att samlas och få kraft.

Att det just blev Milcks låt som skulle namnge och bli startskott för den nya feministiska rörelsen tror Sofia Nylander beror på att budskapet är rakt och enkelt.

– Den krånglar inte till det. Vi kan inte vara tysta längre helt enkelt. När mina rättigheter och andra människors rättigheter kränks går det inte att vara tyst. Låten fångar just det.