Nio personer har dödats och ett femtiotal har skadats i gängstriderna i Göteborg de senaste åren. I dag faller domarna mot de 13 personer som i september och oktober åtalades för inblandning i uppgörelserna. Många fruktar dock att konflikten i den delande staden kan blossa upp igen när som helst.
En ung man rövas bort och misshandlas i flera timmar under förnedrande former av ett gäng på tio killar. Fyra månader senare utsätts en av de misstänka gärningsmännen för en hämndattack och träffas av ett skott i ryggen. Efter ytterligare fyra månader grips en av hämnarna med ett skarpladdat vapen. Till polisen säger mannen att han ska ut och ”jaga råttor”.
Det är händelserna som ligger till grund för åtalet mot de tretton personerna som i dag får sina domar i Göteborgs tingsrätt.
Målet anses ha stor betydelse eftersom männen misstänks vara inblandade i flera av motsättningarna i Göteborgs undre värld de senaste åren.
Enligt polisen har över 100 skjutningar inträffat, ett femtiotal personer har skadats och nio personer har dödats i gängstriderna. Två personer är också försvunna sedan förra året och misstänkt mördade.
Sven Alhbin, chef för Länskriminalpolisen i Göteborg, har kallat åren de mest arbetsintensiva han varit med om. När situationen var som värst samlades hundratals människor i en demonstration mot våldet i förorterna i Göteborg. För tillfället rådet det dock lugn i staden.
– När vi har förmågan att hålla lugnt på gator och torg upplever jag att det blir tryggare också. Men problematiken har kommit tillbaka tidigare och jag är väl inte riktigt hundra procent säker på att ordningen är återställd, säger Sven Alhbin.
Kamp om narkotikahandeln
Polisen beskriver bakgrunden till uppgörelserna som både personliga konflikter mellan de ledande personerna men också en maktkamp om narkotikahandeln i områdena.
Men Ove Sernhede, professor verksam vid Centrum för urbana studier vid Göteborgs universitet, menar att det i ett bredare perspektiv är långt-ifrån den enda förklaringen. Han säger att skotten också är ett symptom på ett Göteborg i förändring.
I debatten har Sernhede flera gånger påpekat att de kriminella nätverken i Göteborg växte fram parallellt med krisen på 90-talet då många blev av med jobben, bidragsnivåerna sänktes och socialbidragen ökade. Sedan dess har klyftorna ökat. En rapport som kom i våras visar att medelinkomsten i välmående Långedrag ökat med 314 000 kronor de senaste 20 åren medan den minskat med 10 000 kronor i Östra Bergsjön.
– Det är klart att det här är en polisiär sak. Det har ju gått så långt. Men det är den sociala problematiken som är grunden. För 30 år sedan fanns också förorter, men då betraktades sociala problem som sociala problem. Då låg tyngdpunkten på fritidsgårdar, skolhälsovård och fältassistenter och andra sociala och pedagogiska insatser. I dag ligger fokus mer på polisen, säger Ove Sernhede.
”Ett sätt att tjäna pengar”
Under den 18 dagar långa rättegången har flera av de åtalade suttit tysta och vägrat svara på åklagarens frågor. En av dem som fått insyn i den kriminella världen är Karwan Faraj, som är ungdomscoach och har gjort en P1-dokumentär i två delar om skjutningarna. I hans intervjuer med de inblandade målas en bild upp av en grupp ungdomar som inte blivit hjälpta av samhällets insatser.
– Man måste gå tillbaka i tiden, någon gång runt år 2005, 2006 växte en annan form av kriminella grupperingar fram i Göteborg. De var ganska unga personer och man tog det inte riktigt på allvar. Man ignorerade de här individerna som i dag är mer eller mindre tungt belastade kriminella, säger han.
– Det handlar om att klasserna blivit större, lärarna färre och att vi har en enorm bostadsbrist och arbetslöshet. Klyftor i levnadsvillkor, rent ekonomiskt. Om jag utgår från dem jag pratat med så pratar de om att de vill tjäna pengar. Familjen har det inte så bra och man vill inte belasta utan tjäna egna pengar och ser kriminaliteten som ett sätt att göra det, säger han.
Det mesta tyder på fällande domar i dag. Tolv av de tretton åtalade är fortsatt häktade sedan rättegången avslutats i början av december, vilket pekar mot att de kommer att dömas till fängelsestraff.
Lugnet bara tillfälligt
Varken Sven Alhbin, Ove Sernhede eller Karwan Faraj tror dock att dagens dom kommer att innebära slutet på uppgörelserna i Göteborg. Sven Alhbin säger att det tillfälliga lugnet till stor del kan förklaras med att de tongivande i konflikten antingen är frihetsberövande eller har dödats.
– Men det finns fortfarande många oförrätter som är ouppklarade. Jag tror att vi kan få ett bakslag, att det börjar igen. Situationen är så pass labil, säger han.
Ove Sernhede tror inte att polisens tillfälliga satsning på 81 miljoner för att skapa lugn i förorterna kan lösa de grundläggande problemen.
– Det är en punktinsats som går på symptomen men som inte rör någonting av orsakerna, som handlar om arbetslöshet och bristen på framtidstro. Vad vi behöver är en politik som satsar på hela stadens utveckling. Som inkluderar alla människor, säger han.
Karwan Faraj kallar en eventuellt fällande dom i dag för en tillfällig lösning.
– Om några år är de ute och under de åren växer några andra upp som länge väntat på att ta deras platser. Det fylls på hela tiden och det finns inga krafter som stoppar den här påfyllningen. Jag ser det här som ett tillfälligt lugn i stan. Om fyra år så har vi stora gängkrig i Göteborg igen, säger han.
