BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ingen vet säkert vad nedgången beror på, men en mättad marknad och minskad givmildhet kan vara några förklaringar.
– Många säger att det blivit mycket sämre, ingen ger dem pengar längre, säger Christel Aronsson, som är ansvarig socialkonsulent på Frälsningsarméns dagcenter Famnen i Haga.
Hit till centret kan människor komma och ta en dusch, tvätta kläder och boka några nätters övernattning på härbärget Station Nord som drivs av Räddningsmissionen.
När ETC hälsar på är lokalerna ganska tomma. Många gäster åker hem över sommaren, berättar Christel Aronsson, som har tittat över statistiken från föregående år. Verksamheten öppnade i november 2013 och snittar på 60-100 besök per dag. Nu ligger antalet besökare på 50-60 om dagen.
Svårare överallt
Här säljs fika till självkostnadspris och en del av kyrkosalen har gjorts om till café, med runda bord och stolar. På en bänk ligger en gäst och snarkar lätt. Några män kommer in och ber om kuddar. Ett lass med skänkta kläder hälls ut på ett bord, där två romska kvinnor går igenom dagens skörd. Åttio procent av gästerna är romer och nästan alla tigger, berättar Christel Aronsson, även om centret från i mars också är öppet för papperslösa. Hon tror att svenska folkets initiala gåvovilja har mattats, allt eftersom tiggare blivit ett allt vanligare inslag i stadsbilden.
– De pratar om att de vill åka till något annat land, men vet inte vart. Det har blivit svårare överallt. En del har åkt till Tyskland och har kanske fått något svartjobb där. Många har åkt till Norge. Nu får de inte många kronor om dagen här längre, säger hon.
Lättare att få svartjobb
In kommer Daniel Baldovin, en kort och tunn 40-årig svetsare från Rumänien i vit keps och fotbollströja. Han är i Sverige för andra gången, för att leta svartjobb. Frun och de två barnen är kvar i Rumänien, där arbetstillfällena är få. Dessutom ligger en dagslön på 10 euro där och 500 kronor här i Skandinavien, förklarar han. Följaktligen hoppar Daniel Baldovin in lite här och var, både på arbetsplatser i Danmark, Sverige och Norge.
– Jag är typen som gillar att jobba, förklarar han på rumänska, genom Googles översättningstjänst
Vita jobb är svåra att få
– Språket är främsta hindret, förklarar Christel Aronsson.
När det blir tid över så försöker hon lära gästerna lite svenska.
– Många kan inte ens läsa och skriva, och de vill först lära sig det på sitt egna språk, säger Christel Aronsson, som fått tag på lite barnskrivböcker på rumänska och själv tagit en språkkurs.
Alla håller dock inte med om att antalet EU-migranter minskat i Göteborg. Franky van Vossel är markförvaltare på fastighetskontoret och först ut vid avhysningar av illegala bosättningar. Han berättar att antalet avvecklade bosättningar hittills i år ligger på 60 stycken, jämfört med 131 under hela 2016. Med andra ord ingen större skillnad. Däremot håller han med om att färre syns i centrum.
– Det har att göra med att både polisen och trafikkontoren agerat utifrån målvaktslagen på gamla bilar. Det har satt sina spår så man inte ställer sig på Heden längre, säger han.
Begreppet bilmålvakt används om personer som går med på att registreras som ägare till ett fordon i stället för fordonets verklige ägare. Hundratals bilar kan vara registrerade på en och samma person, så att bilens verkliga brukare kan strunta i regler utan påföljd.
– Om en bil har över 5000 kronor i skulder, p-böter, utebliven försäkring eller obetald trängselskatt, då kan man beslagta den bilen, förklarar Franky van Vossel.
"Det är fantastiskt lugnt på fronten illegala bosättningar i centrum, Majorna och Linné."
På detta vis har många av de bilar som rumäner och bulgarer bott i på Heden och under Götaälvbron konfiskerats.
– Det är fantastiskt lugnt på fronten illegala bosättningar i centrum, Majorna och Linné, förklarar kommunpolisen Helene Ramsmo.
Polisen har också blivit mer aktiv vid markockupationer, vilket tidigare legat på Kronofogdens bord.
– Istället för att säga hej vad heter ni, Kronofogden behöver uppgifter, så säger de hej, ni måste lämna platsen, förklarar juristen Farid Rezapoor på Kronofogden.
