Den 23 januari lämnade regeringen ett nytt lagförslag som riktar in sig på utlänningar som blivit stämplade som säkerhetshot av Säkerhetspolisen. Man vill göra det möjligt att förlänga deras återreseförbud i Sverige. Som Dagens ETC rapporterat i veckan finns det stora rättssäkerhetsbrister i hur Säpos bedömningar uppstår och hanteras. Regeringens skärpning av reglerna kring säkerhetsärendena kommer därmed bidra till ännu större brister i rättssäkerheten.

På initiativ av S-regeringen

Initiativet till det nya lagförslaget togs redan av den förra S-regeringen, som i juni 2022 påbörjade en offentlig utredning i syfta att stärka återvändandet för utlänningar som fått avslag. Sedan tog den nya regeringen över.

Advokaten Sait Umdi medverkade som expert i den offentliga utredningen som blev färdig i fjol, SOU 2024:10. Han har också varit delaktig i att ta fram Advokatsamfundets senare remissvar. I det varnar man för Säpos ”extensiva tolkningar”, och drar slutsatsen att det snarare är utlänningars medborgarskap och inte deras ageranden som anses utgöra ett hot.

Plötsligt så betraktas de som ett säkerhetshot.

För Dagens ETC understryker Sait Umdi bristen på förutsägbarhet när det kommer till personerna som Säpo pekar ut. De flesta har en blank sida i belastningsregistret.

– De har aldrig haft med Polismyndigheten att göra. Det är personer som sköter sig, som lever ett normalt liv, har arbete och familj här i Sverige, och så plötsligt så betraktas de som ett säkerhetshot. Det gör tyvärr att det finns en risk för att det blir extensiva tolkningar, just med tanke på att hela apparaten kring bedömningen är så sekretessbelagd, säger han.

Säpo ifrågasätts inte alls

Det har inte heller varit möjligt att förmedla den här kritiken till makthavarna lika tydligt som vore önskvärt, i den offentliga utredningen som föregick lagförslaget. Under regeringen Kristersson är dessa utredningar nämligen inte längre vad de en gång varit. 

Sait Umdi har kunnat se från insidan hur förutsättningarna för utredarna har förändrats sedan politikerna deklarerade sitt paradigmskifte inom migrationspolitiken. 

– Nu får utredarna klara och tydliga direktiv om att ta fram förslag, snarare än att utreda om det verkligen finns behov för ändringar och om det är rimligt att gå så långt i förslagen, säger han. 

I början av januari kom Lagrådets juridiska experter med ett yttrande om regeringens lagförslag, men man avstod från att beröra delen som rör säkerhetsärendena. Sait Umdi kan bara spekulera kring varför. Men han har tidigare sett hur exempelvis domstolar drar sig för att kommentera precis samma saker, som bygger på Säpos bedömningar. Har myndigheten sagt att någon är ett hot mot allmän ordning och säkerhet så utgår andra från att det är korrekt.

– Man väljer helt enkelt att inte vidröra den formuleringen, det är min erfarenhet. Jag har aldrig sett någon domstol kräva att man ska redogöra för de bakomliggande orsakerna. Man säger att det inte finns någon anledning att ifrågasätta Säkerhetspolisens bedömning.

Börjar gälla i april

Regeringen vill att de nya lagändringarna träder i kraft den 1 april 2025. Att man valt att gå vidare med saken trots kritiken från en rad remissinstanser i civilsamhället, ser Sait Umdi inte alls som förvånande. 

– Man får se det här som en del av regeringens så kallade paradigmskifte. Det har kommit väldigt många förändringar på migrationsområdet och man har gått vidare också med andra lagförslag, trots olika remissinstansers kritik.