– Lagförslagen handlar om att personer som är skäligen misstänkta eller dömda för viss brottslighet, eller utgör ett hot mot Sveriges säkerhet, inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan, säger Maria Malmer Stenergard (M), på pressträffen. 

Idag kan ett svenskt medborgarskap förvärvas antingen vid födseln, genom adoption, eller genom ansökan eller anmälan. 

Enligt Tidöpartierna handlar det om runt 10 000 personer som årligen får medborgarskap genom anmälan. Det rör sig om minderåriga barn, unga vuxna mellan 18 och 21 år och nordiska medborgare som ansöker om anmälan för att bli svenska medborgare. Migrationsverket beskriver anmälan som ett ”förenklat tillvägagångssätt” jämfört med ansökansprocessen, enligt regeringen. 

Men granskningen av dem som får medborgarskap via anmälan är närmast obefintlig, menar de. 

– Det som händer idag är att det sker ingen prövning överhuvudtaget om de här personerna är dömda eller misstänkta för brott. Det är därför som vi inte vet hur många personer som har slunkit igenom, säger Ludvig Aspling. 

Inga grova brott

De nya reglerna ska även innebära krav på att man inte får medborgarskap om man är skäligen misstänkt eller dömd för grov brottslighet. 

– Det handlar om brott där det strängaste straffet i straffskalan är fyra års fängelse eller mer. Då fångar vi upp till exempel övergrepp i rättssak, våldtäkt, grov misshandel, grovt narkotikabrott. De lite grövre brotten. Men samtidigt så har vi en utredning som är tillsatt som syftar till att skärpa straffskalorna för ganska många brott. 

Hur många personer det konkret kan röra sig om är svårt att säga, menar Aspling. 

– För oss är det väldigt mycket en moralisk fråga. Även om det bara rör sig om en handfull fall så är det värt det, säger han. 

Medborgarskap ska även kunna nekas för personer med ”en tydlig anknytning till gängkriminalitet”. Hur ska det avgöras?  

– Det sker på samma sätt som det gör idag. Det är en bedömning som Säkerhetspolisen gör i det här fallet. Huruvida en person har kopplingar till organisationer som utgör ett hot mot rikets säkerhet, eller den allmänna säkerheten. 

Det behöver inte finnas någon skälig misstanke?

– Inte nödvändigtvis, men man kan utgå ifrån att i många fall så gör det det. Men det kan också handla om andra beteendemönster. Vad man vet om personen ifråga. 

Vad hoppas ni uppnå med det här lagförslaget?

– Många saker. För oss så är det här framför allt en moralisk fråga. Det som händer nu är att personer blir utsatta för väldigt allvarlig brottslighet och sen så kommer rättsordningen och utsätter det här brottsoffret för ytterligare en kränkning, när rättsordningen går in och ställer sig på gärningsmannens sida och säger att vi löser det här problemet åt dig. Vi ger dig ett medborgarskap här även fast du sitter häktad eller kanske till och med dömd för ett väldigt allvarligt brott. Den största skillnaden jämfört med tidigare regeringar är att vi tar brottsoffrets perspektiv medan tidigare regeringar väldigt mycket har sett till gärningsmannens bästa.

Ser du några risker med att personer kan hamna i kläm eller riskera att inte få medborgarskap fast de kanske borde få det? 

– Nej.