Arbetskraftsmigranten Siho Göcmen som Dagens ETC berättar om idag om tillhör en växande skara utlänningar som blir klassade som säkerhetshot, utvisas och förbjuds att återvända till Sverige. 

Migrationsverkets statistik visar att antalet återreseförbud som sträcker sig över fem år har ökat från 64 ärenden år 2023 till hela 233 ärenden under fjolåret. En dramatisk ökning under samma tid då regeringen Kristersson fört en tuffare migrationspolitik.

Bedöms vara allvarligt säkerhetshot

Enligt utlänningslagen ska ett återreseförbud vara högst fem år, men det är tillåtet med längre tid om en utlänning bedöms utgöra ett allvarligt säkerhetshot. Bland de som fått sådana beslut under 2024 finns det brottsliga, farliga individer som suttit frihetsberövade. Men också individer som av allt att döma är raka motsatsen till detta. 

Förra året rapporterade Dagens ETC exempelvis om den kurdiska tv-programledaren och småbarnsmamman Beritan Mohammed, som fått ett beslut om utvisning till Syrien och ett 20 år långt återreseförbud.

Siho Göcmens advokat Deniz Ünal har företrätt flera klienter som klassats som säkerhetshot. Erfarenheten dämpar inte den frustration han fortfarande känner över den här typen av ärenden, där det inte finns någon insyn i Säpos anklagelser.

– Som en jurist utbildad i Sverige har jag fått lära mig att rättssäkerhetsgarantier är viktiga och att all makt ska utövas under lagarna. Men när man inte får tillgång till det som ligger till grund för ett beslut så blir det ju omöjligt som advokat att tillvarata en klients rättigheter. 

”I praktiken ett livslångt förbud”

Deniz Ünal tycker det lämnar en besk eftersmak i munnen när man inte får veta om man hade kunnat göra någonting mer. Särskilt när konsekvenserna är så här väldigt stora, att hans klient inte får sätta foten på svensk mark på 30 år.

– Siho är inte någon ungdom, så det här är ju i praktiken ett livslångt förbud mot att återvända till Sverige. Om man talar om rättssäkerhet så handlar det både om en legitim förväntan på att ett ärende hanterats enligt lagar och regler, men också om någon form av upplevelse av att man blir lyssnad på. Siho upplever inte det. Han har inte fått en möjlighet att förklara eller ens fått information om varför han anses vara ett säkerhetshot, säger Deniz Ünal.

Dagens ETC har pratat med flera andra advokater erfarna inom migrationsrätt. De har reagerat kraftigt på att Migrationsverkets besöksförbud nu kan sträcka sig flera decennier fram i tiden, när grunden är så oklar. Men de ser också att det här passar in i regeringens migrationspolitik.

Nu kommer nya lagförslaget

På torsdagen den 23 januari lämnar regeringen ett nytt lagförslag till riksdagen för att ytterligare skärpa åtgärderna mot utlänningar som fått beslut om avlägsnande. Regeringen vill bland annat ta bort möjligheten till så kallat spårbyte. Man vill också möjliggöra längre återreseförbud än idag. Dåvarande migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) presenterade en utredning om förslagen första gången i februari 2024. 

Redan idag kan en utlänning alltså få ett återreseförbud i mer än fem år, om personen bedöms utgöra ett allvarligt säkerhetshot. Men längden på förbudet måste vägas mot omständigheterna och med beaktande av proportionalitet. 

I en remiss som skickades till Lagrådet i december förklarar regeringen att man vill skärpa detta genom att det inte ska finnas någon yttersta tidsgräns för återreseförbuden. Det ska vara upp till myndigheterna att bestämma hur många år människor ska portas från Sverige.

Den 9 januari kom Lagrådet med sitt yttrande om saken, men i det har man inte överhuvudtaget kommenterat de skärpta reglerna för återreseförbud. 

Dagens ETC har kontaktat justitierådet Svante O Johansson, en av de som står bakom Lagrådets yttrande, och frågat varför. Men han vill inte svara på några frågor.

– Lagrådets granskning avser hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt. Som du själv har noterat har Lagrådet inte haft några synpunkter på förslagen i remissen rörande de delar som du frågar om. 

Advokatsamfundets kritik

Flera remissinstanser i civilsamhället har dock kommit med omfattande kritik mot regeringen. Hit hör exempelvis Advokatsamfundet, som skrivit att den nya lagen inte skulle nå upp till kraven på transparens, förutsägbarhet och proportionalitet. Advokatsamfundet ser att det finns en risk för att det kommer att göras en mycket ”extensiv tolkning” av vem som bedöms utgöra ett säkerhetshot. 

Man bygger detta på det faktum att antalet säkerhetsklassningar ökat markant de senaste åren, och att ”det som anses utgöra ett hot framförallt är personens medborgarskap och inte personens faktiska agerande”. Advokatsamfundet befarar att regeringens nya lag skulle leda till ännu fler och ännu längre återreseförbud, på ett oproportionerligt sätt.

Asylrättscentrum har framfört precis samma farhågor om en ”extensiv tolkning” av vem som utgör säkerhetshot. Siho Göcmen och andra ärenden Dagens ETC rapporterat om skulle kunna vara typiska exempel på detta. 

Regeringen har dock avfärdat kritiken och föreslår att de nya lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2025. Om detta kommer ge upphov till ännu fler, väldigt långa återreseförbud, kommer det i sin tur öka problemet med bristerna i Sveriges rättssäkerhet. Somliga av de som kommer portas från Sverige lär även fortsättningsvis vara icke brottsmisstänkta, till synes skötsamma människor, som inte får en chans att försvara sig mot anklagelserna.

Inget svar från Strömmer

Det största felet Deniz Ünal ser i sin klients ärende, är att Siho Göcmen inte vid något tillfälle fått träffa eller prata med de ansvariga myndigheterna. Trots det har de utdömt ett exceptionellt långt återreseförbud. De vaga referenserna om säkerhetshot har trumfar rättssäkerheten. 

– Vi har en situation där rättsvårdande myndigheter uttalar sig på ett sätt som leder till att människor tvingas lämna Sverige efter många år här. Men under handläggningstiden så kan de röra sig helt fritt och utan att de delges någon misstanke om brott. Jag utgår från att det beror på att det inte finns några sådana misstankar, men det kan alltså ändå leda till så här stora konsekvenser, säger Deniz Ünal.

Regeringens nya lagförslag delas in under Justitiedepartementet. Dagens ETC har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M) och frågat om rättssäkerheten, men inte fått svar.