”Skatten sänks för alla pensionärer. Det är inte mer än rättvist gentemot de pensionärer som varit med och byggt Sverige under många år”, skriver de ekonomisk-politiska talespersonerna för M, SD, KD och L i debattartikeln.
Men reaktionerna från pensionärernas organisationer är inte översvallande.
– Det är inte skattesänkningar som Sverige i första hand behöver i det här läget, säger Joel Stade, sakkunnig om pensionärers ekonomi på PRO, landets största pensionärsorganisation med 270 000 medlemmar.
Han fortsätter:
– Vi har en välfärdskris och många pensionärer har ett stort behov av att välfärden fungerar. SKR har sagt att det behövs väldigt många miljarder extra för att klara av ekonomin. Samtidigt har vi just genomgått en pandemi som visade på stora brister i äldreomsorgen. Då måste välfärden få sitt i första hand. Skattesänkningar är fel prioritet. Men sedan ska det sägas att givet att man väljer att införa ett jobbskatteavdrag så är det ju bra att man ändå gör det här för pensionärerna också.
Även Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande för Svenska kommunalpensionärernas förbund SKPF, med drygt 160 000 medlemmar, tar emot budgetutspelet med tveksam optimism.
– Visst, varje krona räknas men det här är alldeles för lite. Det är ett välkommet tillskott för många som idag får svårt att få ekonomin att gå ihop, när alla kostnader ökar så mycket. Men vi menar att man måste se över hela pensionssystemet och säkerställa att det finns tillräckligt mycket pengar i kassan för att stötta hela välfärden, säger hon.
Var åttonde ”relativt fattig”
Den totala skattesänkningen är på två miljarder kronor, men för varje enskild pensionär blir det ändå ingen jättestor skillnad i plånboken i slutändan. Det exempel som ges från regeringen är att den som får ut 25 000 kronor i månaden i pension idag ska få betala 283 kronor mindre i skatt varje månad.
Men 25 000 är inte rättvisande för landets pensionärer, utan en förhållandevis hög pension.
Genomsnittspensionen för Sveriges 2,3 miljoner pensionärer är 20 400 kronor före skatt i månaden.
För kvinnor är snittpensionen endast 17 000, enligt Pensionsmyndighetens senaste siffror från 2021. Nästan 300 000 personer, fler än var åttonde pensionär, definieras som ”relativt fattiga” enligt Pensionsmyndigheten.
Vad skattesänkningen konkret kommer innebära för dem återstår att se.
– Det är svårt att säga något om hur de med låga pensioner kommer påverkas, eftersom regeringskansliet inte gått ut med några mer exakta siffror ännu. I värsta fall får vi väl inte se siffrorna förrän budgeten släpps 20 september. Det är ett oskick att man får såna här propagandautspel utan att all information är tillgänglig, säger Joel Stade på PRO.
Förnedrande katastrofår
Liza di Paolo-Sandberg på SKPF tror inte det blir mycket pengar extra till de som redan nu har låga pensioner.
– 25 000 är en hög pension. En stor andel av våra medlemmar har betydligt lägre än så, trots att de har jobbat hela livet i välfärdssektorn, och då får de ju också ut en betydligt mindre del av detta. Det blir väl någon hundring eller mer i månaden knappt kanske, men det vet vi ju inte eftersom de inte ger några fler exempel. Varje krona räknas, men det här är alldeles för lite. Vi har medlemmar som jobbat 47 år i vården och som ändå inte kan klara sig på sin pension nu. Många som bara överlever. Som inte har råd att åka och hälsa på sina barnbarn eller köpa en ny höstjacka. Det är förnedrande i ett välfärdsland, säger hon.
Joel Stade delar den bilden.
– Pensionärerna gör ju ett katastrofår, med en inflation på tio procent och höjning av livsmedelspriserna med 20 procent. Det är enorma kostnadsökningar och pensionärer har också väldigt svårt att göra något åt sin inkomst. Det går inte att höja den genom att byta arbete eller jobba mer, man har den inkomst man har, säger han.
