Meningen är klippt från Skolinspektionens beslut och handlar om engelska- och svenskundervisningen på gymnasieskolan Thoren Business School Solna. Nu ska skolan betala ett vite på 500 000 kronor. Det är allvarliga brister som Skolinspektionen vill att gymnasieskolan ska åtgärda. Elever har inte fått undervisning i flera ämnen och i vissa fall behandlar inte undervisningen det den ska. Det finns även problem med betygssättningen, exempelvis har elever fått betyg i kurser som de inte blivit undervisade i överhuvudtaget.

Thorengruppen har den senaste tiden uppmärksammats för allvarliga brister på flera av sina skolor. Bland annat larmade lärare och elever i juli i år om att grundskolan Thoren Framtid i Älmhult inte haft geografilektioner under två år. Även i det fallet fick skolan betala ett vite på 500 000 kronor. Summan för vitet avgörs av omständigheterna och graden av kvalitetsbrister samt av huvudmannens ekonomiska förhållanden. Men Skolinspektionen har fått kritik för att beloppen är för låga. 500 000 kronor motsvarar inte ens vad skolan kunnat spara in på lärarlöner under två år genom att inte erbjuda geografilektioner.

Påverkar inte ryktet

Göran Hedström är idag pensionär men har i tio år arbetat i Thorenkoncernens ledningsgrupp bland annat som skolledare med ansvar för hela skolverksamheten. Han är idag kritisk till hur friskolereformen har utvecklats och tror inte att "några hundratusen spelar så stor roll för ett miljardföretag". Dessutom betalas viten nästan aldrig ut i sin helhet på grund av att skolorna överklagar eller åtgärdar de problem som Skolinspektionen tagit upp. Ett större problem för skolorna kan istället vara att få dålig publicitet, men även det ger förhållandevis få konsekvenser, enligt den före detta skolledaren.

– Att skolor krävs på vite syns sällan på söktrycket. Det är klart det är bra med dessa tvingande insatser men att viten ska höja kvaliteten på skolor med brister tror jag inte ett dugg på, säger han.

Många skolor, inte minst i de stora friskolekoncernerna, är idag skickliga på marknadsföring. En åtgärd som skulle kunna svida mer för skolor med allvarliga brister är, enligt Göran Hedström, om de skulle tvingas till någon slags beskrivning av kvalitetsmått i marknadsföringen. Ett sådant kan exempelvis vara lärartäthet, storlek på elevhälsoteam eller antal behöriga lärare.

– Det ska även synas vilka anmärkningar skolan fått från Skolinspektionen och vilket år det var, säger han.

L vill höja vitet

Liberalerna gick under sommaren fram med förslaget att göra något åt vitesbeloppen.

”Vi menar att det alltid måste kosta mer än vad en huvudman kan spara på att dra ner kvaliteten på elevernas utbildning. Liberalerna föreslår därför att vitesbeloppen ska fördubblas och utkrävas direkt”, skriver partiet på sin hemsida.

Men att höja beloppen är inte nödvändigtvis rätt lösning, enligt Håkan Eilard som är doktor i pedagogik vid Karlstads universitet. Dels leder viten till andra effekter än de önskvärda och det är inte heller något som är politiskt möjligt att besluta om.

– När man ändrade på sanktionsmodellen motiverade man det med att de fristående skolorna, och vissa fristående koncerner var ganska opålitliga, och det var huvudskälet till varför man ville ha skärpningar och något som satte klackarna i backen, säger han.

Men Håkan Eilard menar att viten som sanktion fungerar mer som signalspråk än som en åtgärd för att förändra något på skolan.

– Man hotar med ett vite och säger: om ni inte gör detta så kommer vi nästa gång döma ut vitet, vilket sätter press på huvudmannen att agera. Men den pressen gör att det blir viktigare att visa upp något snabbt och kraftfullt än något som leder till att adekvata åtgärder vidtas på skolan, säger han.

Liberalernas utspel om att fördubbla vitesbeloppen är enligt Håkan Eilard ett feltänk.

– Enligt viteslagen ska vitesbelopp sättas så högt att huvudmannen viker sig. Det är underförstått att det kan variera mycket, så en rik huvudman får högre vite och en fattig huvudman får lägre vite. Tillsynsmyndigheten är den som ska välja vad som är verksamt. Politiken får ganska lite inflytande eftersom att det redan är reglerat i lag. Att tala om viten som straff för den som gjort något fel är inte heller korrekt. Vitet är tänkt som ett hot för att sätta press.

Skollagen är inte heller glasklar utan kräver en viss tolkning. Vi kan ta exemplet bestämmelsen om att "alla elever ska få ledning och stimulans att nå så långt som möjligt". När Skolinspektionen anmärker på att en sådan bestämmelse är det svårt att med lagen som grund utfärda ett vitesföreläggande med en lämplig åtgärd.

– Skolinspektionen förenklar, förenklar och förenklar och till slut blir det kanske inte ens skolans problem eller sammanhang som behandlas utan en "to do lista" som bara ska prickas av. Det riskerar att inskränka rejält på det fria utrymmet som lärare och rektorer ska ha.

Så hur ska man då stoppa skolor med allvarliga kvalitetsproblem?

Håkan Eilard har inga raka svar. Enligt tidigare Thorenskolledaren Göran Hedström bör Skolinspektionen vara tuffare i tillsynsskedet och arbeta mer förebyggande.

– Det är nästan aldrig det sker att det blir ett vite och det är nog många som räknar med att man kan komma undan, så jag tror det behövs andra saker. Inspektioner och sanktioner kommer också alltid efter problemen uppstår, eleverna har redan drabbats, det känns väldigt olyckligt, säger han.