Tidigare kulturministern: ”Det är ett stort S-misslyckande att SD har lyckats skaffa sig makt”
Bild: Adam Sundman
Dagens ETC
Före detta kulturminister Marita Ulvskog (S) är både bekymrad och självkritisk när hon ser hur Sverigedemokraterna skaffar sig en allt starkare position samtidigt som socialdemokratins försvagats.– Om det blir en blåbrun regering som överlämnar kulturdepartementet till Sverigedemokraterna så kan de använda det till en position för att bygga upp en mediemakt.
Marita Ulvskog är inte vem som helst inom socialdemokratin. På hennes meritlista står två år som civilminister, åtta år som kulturminister, två år som vice statsminister, fem år som partisekreterare och tio år som EU-parlamentariker.
Hela tiden har hon också betraktats som vänster inom rörelsen.
– Jag vet vad jag tycker, jag störs inte av att bli placerad till vänster inom partiet. När Ingvar Carlsson ringde för mitt första regeringsuppdrag var jag inte en aktiv socialdemokrat, jag gjorde mitt i Dalarna och som chefredaktör för Dala-Demokraten deltog jag förstås i en rad aktiviteter. Men rikspolitiken och vad som hände i Stockholm var jag inte inblandad i.
Och det var inte inom socialdemokratin som Marita Ulvskog fick sin politiska uppfostran.
– FNL-grupperna var mitt stora och första politiska engagemang. Det var där, när jag gick i gymnasiet hemma i Luleå, som jag blev politisk. Det var en viktig introduktion att stå i 25 graders kyla utanför systemet i Luleå, för att sälja Vietnam-bulletinen och skramla in pengar till FNL. Det är ingen dålig start inom politiken - även om jag då inte visste hur stor del av mitt liv som skulle finnas där. Att stå där i kylan gjorde att det kostade något – politik blev viktigt men också roligt.
Fostrad av aktivismen
På den tiden blev det också en motsättning i förhållande till socialdemokratin. När partiet drog igång Svenska kommittén för Vietnam var det i konkurrens med FNL-grupperna:
– Vi uppfattade det lite som ett avståndstagande gentemot den unga, socialistiska och kampsugna rörelsen som de förenade FNL-grupperna var från början. Vi kände att det var ett initiativ lite grand för att suga musten ur Vietnamrörelsen.
– I efterhand kan jag väl tycka att det var bra att det stora partiet skapade ytterligare en stödrörelse som var av ett mer etablerat slag. Jag kände mig inte störd utan jag fortsatte att stå utanför Systembolaget i kylan, sälja de tidningar jag åtagit mig att sälja och skramla min bössa. Det var mer en fråga om olika generationer.
Marita Ulvskog gick in i socialdemokratin och kom att arbeta med kulturpolitiken och inte minst med medier. När hon angrep ägarkoncentrationen inom medierna blev hon, inte minst som kvinna, måltavla för hat och förlöjliganden. Nidbilderna var vanligt förekommande och av mediaetablissemanget, med Bonnier i spetsen, blev hon ständigt angripen.
– Förhoppningsvis skapade det en medvetenhet bland våra medlemmar om vad mediemakt betyder, många hade inte den kunskapen.
Hårt ansatt av borgerliga
Som kulturminister tillsatte Marita Ulvskog en utredning om mediakoncentrationen som gav förslag på bland annat att samma koncentrationsbegränsningar som gäller för andra näringar också skulle gälla för medier – det skulle inte vara möjligt för en eller ett par medieägare att dominera marknaden och att sedan genom olika samarbeten och köp utöka sin makt.
En proposition skrevs med detta innehåll, men den lades aldrig fram i riksdagen eftersom den inte skulle kunna få majoritet. På många sätt var det en impopulär fråga att driva för socialdemokratin, man fick hela den borgerliga pressen mot sig på alla plan.
– Jag uppfattade det så att jag hade fria händer att driva koncentrationsfrågan och jag tyckte att den var väldigt viktig. Visst fanns det de som tyckte att vi skulle släppa den frågan, men det var aldrig någon som försökte hindra mig. Jag kände hela tiden att jag hade ett brett stöd.
– Diskussionen skapade en medvetenhet om mediemakten i Sverige, vad den betyder, positivt och negativt. Men mediemakten och koncentrationen består och jag vet inte riktigt vad jag skulle göra idag om jag var kulturminister.
”Högt ställda förväntningar”
Marita Ulvskog menar att medielandskapet förändrats så totalt sedan hon satt i regeringen.
– Det handlar om teknikutvecklingen och inte minst utraderingen av betydande delar av de som då var de lokala rösterna. Detta är ett område som inte inbjuder till stora politiska omtag, men vi måste ligga på det statsråd som blir ansvarig för frågan. Koncentrationen inom media har ju till och med blivit större än när jag tillsatte min utredning. Det kommer att bli mycket intressant att se vad den nya kulturministern säger. Hon har ju kunskap om medier och det kommer att bli spännande att följa henne.
Jeanette Gustafsdotter, den nya kulturministern, har bland annat varit vd för Tidningsutgivarna och många tror att hon kommer att följa förslagen att ersätta presstödet med generella åtgärder som en momssänkning som kommer att gynna de stora och ge väldigt lite för mindre, oberoende medier.
– Det är därför jag menar att det är viktigt att ha positiva förväntningar på henne, högt ställda förväntningar som hon dessutom ska vara medveten om. Vi har också en ny statsminister som är uppdaterad när det gäller media.
Vem sitter på makten?
Mycket kommer att hänga på den nya mediestödsutredningen som ska ledas av Svenska Dagbladets förre chefredaktör Mats Svegfors, som har en gedigen moderat bakgrund. Han har som uppgift att utvärdera befintliga stödformer och lämna förslag till hur det nuvarande stödet kan förändras. Han väntas förorda ett momsundantag för nyhetstidningar, men det ingår inte i utredningsuppdraget. Men samtidigt ska Finansdepartementet utreda möjligheterna att ta bort momsen på nyhetstidningar.
– Jag ska alltså inte utreda momsfrågan, säger Mats Svegfors till Dagens Media, men min utredning är självklart beroende av vad Finansdepartementet kommer fram till. Det blir två alternativa spår.
Ramarna för mediestödet förväntas ligga kvar och en momsreform skulle inteckna en stor del av det stöd som betalas ut. Marita Ulvskog är dock övertygad om att det går att forma en ny mediepolitik.
– Vi måste ha en politik som tar upp både teknikutvecklingen och demokratifrågan. Det viktiga är att folk kan prenumerera på en tidning, inte om de läser den som papperstidning eller i paddan. Det måste finnas medier också för kommande generationer som alla kan komma åt.
– Detta är också den klassiska frågan om mediemakten och vilka som sitter på makten. Det var det jag ägnade mig åt – att titta på och berätta vilka som styr medierna och hur det påverkar vilka förslag och stämningar som vinner acceptans.
Blev inte tillfrågad
När det gäller den nya mediestödsutredningen så blev inte Marita Ulvskog tillfrågad eller kontaktad, trots att hon är en av de politiker som har den största kunskapen inom området.
– Det tycker jag att de kunde ha gjort. Jag har inte tänkt på det, men vi är ju några som kan en hel del om medier. Förutom mig själv så finns det en före detta chefredaktör i Skåne (Lars Engqvist) och han har dessutom varit statsråd.
– Jag tycker att kulturministerposten är något som det socialdemokratiska partiet ska slå vakt om och inte överlämna till andra partier. Kultur och media är och har alltid varit centrala för arbetarrörelsen. Om det blir en blåbrun regering som överlämnar kulturdepartementet till Sverigedemokraterna så kan de använda det till en position för att bygga upp en mediemakt. Det är otroligt viktigt att förhindra detta.
”Känns hoppingivande”
Marita Ulvskog är mycket oroad av Sverigedemokraternas framgångar, speciellt med tanke på att den stora förändringen av det politiska läget i Sverige är att socialdemokratin har minskat med cirka 20 procent och att Sverigedemokraterna nu stöds av cirka 20 procent av väljarna.
– I dagens samhälle funderar man inte så mycket på klassfrågor. Socialdemokratin bildades av arbetare, fackligt aktiva och kvinnor. Tittar man på vilka som dragit igång Sverigedemokraterna så har de ingenting med arbetare att göra. De är Lundastudenter med uppseendeväckande extrema ståndpunkter i en rad frågor.
– Varför har de som stöttar Sverigedemokraterna gått dit och inte stannat hos oss? Då måste man rikta blicken inåt. Vad är det vi i Socialdemokraterna gjort fel, varför har vi misslyckats när de genom en otrolig målmedvetenhet har lyckats att skaffa sig så stor makt?
– Det finns mycket vi kan göra. Jag hoppas att den nya regeringen kan göra skillnad.
Den nya regeringen pekar åt flera olika håll. Att Mikael Damberg, som tillhör högerdelen inom partiet, blir finansminister tyder inte på någon vänstersväng i den ekonomiska politiken.
– Nej, så är det kanske inte, säger Marita Ulvskog eftertänksamt. Men det är många i regeringen som jag tycker känns hoppingivande. Jag är dessutom en stark anhängare av Magdalena Andersson.
– Mikael Damberg har varit med länge och kan regeringskansliet. Men jag tror att Magdalena Andersson är väl medveten inom vilka ramar en finansminister kan agera och kommer att sätta dessa ramar.
”Skolan är mest akut”
Trots sin vänsterståndpunkt stöder Marita Ulvskog januariavtalet som innehåller en rad punkter som går direkt mot socialdemokratiska principer och ståndpunkter:
– Jag menar att regeringsfrågan är oerhört viktigt, man ska inte säga nej till att sitta på de högsta posterna, vi måste finnas där. Det är inte att vara maktgalen, det är att ta ett ansvar – till exempel mot nedmonteringen av välfärden. Detta även om det blir ett köpslående med andra partier.
– Det är i stort sett i alla lägen bättre att sitta i regeringen än att vara i opposition, här är jag väldigt socialdemokratisk. Det ska väldigt mycket till för att man ska lämna ifrån sig regeringsmakten.
Efter kongressen är Marita Ulvskog mycket positiv inför framtiden:
– Det är så bra att man tar upp kampen för välfärden och mot privatiseringarna. Jag tycker att Göran Persson var väldigt bra, jag är en Persson-anhängare. Men med det sagt är jag inte säker på att alla beslut han tog som skolminister var de allra bästa. Det är egentligen min enda invändning mot Persson. Men där har Magdalena Andersson varit mycket tydligt och hon kommer att återställa ordningen. Uppriktigt sagt vet jag inte om eller hur man kommer att gå vidare med de andra områdena inom välfärden. Skolan är mest akut, men jag tror också att äldrevården kommer att reformeras.