– All tid som går spelar roll. Ju längre tiden går, ju mer vårdinsatser krävs och då är det en större risk för kraftiga senkomplikationer. Det är ju det som blir ett handikapp sedan, en livslång funktionsnedsättning. Så det spelar stor roll att förändringar upptäcks i tid, säger Belinda Haraldsson.

Hon är också kritisk till hur Socialstyrelsen formulerar sig när det gäller HPV-screeningen. Enligt rekommendationen från myndigheten till regionerna står det att det ”bör erbjudas”, Belinda Haraldsson skulle gärna se en skarpare skrivning.

– Det skulle vara obligatoriskt. Då hade det tagits på större allvar. HPV-infektioner går oftast tillbaka, många har den ju och har haft den utan att man vet om det. Men upptäcks det kan man ju göra något åt det och sätta in tätare kontroller. Det är en otrolig hälsovinst, säger hon.

Misstänkt få förändringar

De två regioner som ännu inte infört HPV-screening säger att förseningen beror på att it-system måste förnyas.

Belinda Haraldsson känner igen den förklaringen och beklagar att regionerna inte kommit längre, eftersom de flesta felen som upptäcks handlar om att cellprovet blivit felaktigt bedömt av en cytolog.

För drygt två år sedan drabbade det omkring 100 kvinnor i Stockholm och på Gotland. Kvinnorna fick först beskedet att deras prover var normala, men när statistiken över upptäckta fall av cellförändringar sjönk misstänkte regionen att något var fel och proverna analyserades på nytt. Det visade det sig att 100 av kvinnorna hade cell­förändringar.

– Det är djupt beklagligt på alla sätt. Kvinnan har trott att allt har varit okej. Sedan finns de också dem som har fått besked om att det varit fel. De har fått ett väldigt tragiskt besked, och sedan har det vänts igen. Det blir ett otroligt stresspåslag att få ett felbesked, oavsett om det är positivt eller negativt, säger hon.

Antalet nyinsjuknade i livmoderhalscancer/år, hela landet:

1970: 773

1975: 619

1980: 524

1985: 527

1990: 489

1995: 472

2000: 448

2005: 427

2006: 440

2007: 470

2008: 469

2009: 445

2010: 448

2011: 431

2012: 492

2013: 475

2014: 562

2015: 573

2016: 562

2017: 576

2018: 567

2019: 533

Källa: Socialstyrelsen