I rapporten kommer forskarna även fram till att barn från tolv månaders ålder generellt sett gynnas av alternativ barnomsorg, som förskola. Och i Sverige är det just från tolv månader som barn får gå på förskola.
– Speciellt om de kommer från svårare bakgrunder så kan omsorg verkligen vara utvecklande.
Men hur barns utveckling påverkas om de går på förskola ännu tidigare, i åldern sex till tolv månader, vet man enligt forskarna inte, eftersom det är väldigt få barn som går på förskola så tidigt.
– Vi kan inte säga ifall effekten skulle vara positivt, negativt eller neutralt för dem.
Båda rapportförfattarna är ekonomer, och de har tittat på dessa frågor ur ett ekonomiskt perspektiv.
– Men mycket av den forskning vi tittar på handlar också om socioemotionell utveckling, empati och emotionell stabilitet hon barn. Så samtidigt som vi har ett ekonomiperspektiv så försöker vi också inkludera resultat från forskning inom utvecklingspsykologi till exempel, säger Jonas Jessen.
Barnen inte redo
Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, menar dock att det i de flesta fall inte vore önskvärt att låta barn så små som mellan sex och tolv månader gamla gå i förskola.
– Barnets andra halvår i livet är en kritisk tid för att de ska kunna bilda starka band till sina omsorgsfigurer. Det behöver inte vara bara en person, och det behöver inte vara just en mamma eller en pappa. Men barnet har inte förmåga att binda starka band till många personer samtidigt under denna ålder, på grund av att hjärnan är begränsad vad gäller minne och inlärning, säger hon.
Hon menar att en del barn inte ens är redo för förskola när de är tolv månader, men att det är en kompromiss vi har gjort i samhället, dels för att vi också vill att föräldrar ska kunna återgå till arbetet, dels för att barn gynnas av en extra barnomsorgsresurs.
– Som jag förstår det menar författarna att en sex månaders lång föräldraledighet, och då alternativ barnomsorg därefter, inte skulle missgynna barns utveckling. Jag kan inte förstå vilken utvecklingspsykologisk kunskap och empiri de menar att de har grundat en sådan slutsats på. Det finns förstås en mycket viktig samhällsekonomisk dimension i hur föräldraledighet och alternativa barnomsorgsformer organiseras, vilket jag antar att författarna till rapporten kan belysa med sin expertis. Barnutvecklingsperspektivet kan dock inte belysas adekvat utifrån en sådan analys, säger Elia Psouni om den nya rapporten.
Förskolan inte redo
Det skulle också krävas stora resurser för att förskolan över huvud taget skulle kunna ta in barn från sex månaders ålder, eftersom de behöver annan, mer personalkrävande omsorg, berättar Christian Eidvald, docent i förskoledidaktik vid Göteborgs universitet.
– Upp till ett och ett halvt års ålder är det individuella mötet, alltså en-till-en mötet, jätteviktigt för barns utveckling och trygghet. Då måste det finnas medarbetare i tillräckligt stor utsträckning som kan ge en-till-en-möten.
Men barnomsorgen har redan i dag svårt att hitta tillräckligt med förskollärare och barnskötare, vilket påverkar kvaliteten på förskolorna.
Borde man då satsa på att ta in ännu yngre barn?
– Jag kommer inte svara ja eller nej på den frågan som forskare. Jag kommer bara ställa upp premisserna. Om man ska bygga ut så måste det följas upp med att man också satsar på utbyggnad av utbildningar, och ser till att man har kompetens.