BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Projektet som har hållit på i ett drygt år kommer att avslutas i april 2018. Innan dess ska alla data sammanställas och presenteras. Bakom projektet står bland andra Scandinaos, Sjöfartsverket, Trafikverket och Methanol Institute. Det är Sjöfartsverket som tillhandahåller den lotsbåt som har konverterats.
De flesta mätningarna har gjorts i Göteborgs hamn, men vid ett tillfälle körde man den ombyggda lotsbåten en längre sträcka – nämligen hela vägen till Oslo.
– Vi är stolta! För vi vet att det verkligen fungerar. Det tog 20 timmar att köra den dit och det gick utan några som helst problem. Intresset är jättestort, inte minst från forskningssidan. Vilket inte är så konstigt, eftersom en metanolmotor skiljer sig mycket åt från en vanlig dieselmotor. Driftsmässigt är den precis som en vanlig diesel, men ljudbilden och komforten är bättre, säger civilingenjören Patrik Molander, som ingår i gruppen för Green Pilot-projektet.
Han tillägger:
– Eldrift är ganska hypat i dag, men el passar inte alla applikationer. Metanol däremot lämpar sig bra för mindre fartyg som -exempelvis lotsbåtar eller väg-färjor eller mindre passagerar-fartyg, säger Patrik Molander.
Registrerar utsläpp
Mätningarna registrerar bland annat hur motorn presterar vid olika situationer. Liksom vid olika väderförhållanden, som exempelvis vid 20 graders värme eller vid svalare väder som 10 grader. Plus om det är mer eller mindre vind i byarna.
Man registrerar nogsamt utsläpp som kväveoxider, eftersom det är den stora utmaningen när vi pratar kustnära fartyg. Noteringarna handlar även om utsläpp av koldioxid, eftersom det är något man vill undvika för att skona miljön. Liksom kolmonoxid, som är ett tecken på ofullständig förbränning.
– Vi kollar relationen mellan luft och bränsle för att få en bra uppfattning om hur förbränningen i motorn fungerar. Samtidigt mäter vi effekten på motorns utgående axel för att se ur många kilowatt motorn levererar, förklarar Patrik Molander och slår av på takten eftersom vi kommit ut en bit i Göteborgs ytterhamn och tanken är att lotsbåten ska öka takten, in på tillbakavägen, för att mäta vilka värden de får då.
Olika karaktär
Utanför Galteröbukten vittjar fritidsfiskare sina hummertinor och en stor färgglad spinnacker sveper förbi i farleden. Längst bort i kulissen vilar Älvsborgsbron i sällskap av Stenafärjor och raffinaderierna.
Hur är det med brandfaran ombord?
– Vi har tittat på brandlarm och har ett automationssystem med styrning av sensorer. Vi har också byggt in bränslesystemet på så sätt att bränslepumparna är inbyggda i kistor, i rostfritt stål, för att stänga in eventuellt läckage, säger maskiningenjör Joakim Bomanson.
Metanol kan vara mer lätt-antändligt än diesel. Å andra sidan är metanol ofta lättare att släcka då det går att använda vatten för att släcka en metanolbrand, vilket inte är lämpligt när det uppkommer dieselbrand. Men det är inte helt rättvist att jämföra allting rakt av. Metanol- och diesel är två helt olika bränslen som har olika karaktär. De brinner på olika sätt, löser sig med olika vätskor och har olika energiinnehåll. Vid körning mäts det därför hur mycket energi som går åt, inte volym, mellan metanol och diesel.
Joakim Bomanson påpekar att det är viktigt att fortsätta att titta på olika sorters bränsle, men att en stor fördel med just metanol är att man kan framställa metanol från biomassa, till exempel.
– Därför är metanol en bra energibärare, påpekar han och berättar om ett miljöprojekt med Stena Line som han var involverad i.
Närmare bestämt ett motorkoncept på Stena Germanica. Då handlade det om en dual fuel-motor. Där använde man en viss andel pilotbränsle för att initiera kompressionsantändningen av metanolen, som i sig själv inte kan kompressionsantända. Det största med Green Pilot-projektet är kanske ändå att det banat väg för framtida miljöprojekt. En stor förhoppning från Sjöfartsverkets sida är att gå i täten för en ”first mover”, så att man ska få flera efterföljare.
Enligt Andreas Bach som är affärsområdeschef inom Transport- och farledsservice på Sjöfartsverket, så vill man visa att det går att ta sig igenom regelverken ihop med Transportstyrelsen. Det finns många båtar i dag som går längs kuster och tätbebyggda områden, och som har en stor miljöpåverkan. En hel del av dem skulle kunna ersättas med alternativt bränsle.
