–  Det var kanske inte så bra formulerat, men det jag menade var att det i Agenda lät väldigt enkelt att bara ta hem barnen och rehabilitera dem, men det är det inte alla gånger. Det är ett problem när du har en familj som har dessa åsikter, då blir det en del av din historia och hur du formar din identitet, säger Ranstorp.

Saknar källa till påståendena

Någon forskning som backar upp påståendena har Ranstorp inte, han hänvisar istället till fall runt om Europa där han och kollegor sett hur extremismen tenderar gå i arv. Det enda sättet att komma från det är att bryta med familjen och gärna byta geografisk placering, säger han.

– Men även då är det svårt att bli av med den här stämpeln. Samtidigt finns det en nyfikenhet var man kommer ifrån. Det är många odds som man har emot sig, även om det inte per automatik behöver innebära att man blir terrorist, säger han.

På Rädda Barnen är man inte speciellt imponerade av Magnus Ranstorps kritik. Ola Mattsson hänvisar till ett mångårigt arbete med barnsoldater och barn som upplevt trauma.

– Dessa barn utgör ju en risk om de inte får behandling, både för sig själva och för andra i samhället. Men om han har forskning som stödjer det han säger så är vi intresserade att se den. Vår erfarenhet är att det går att behandla barn som utsatts för trauma med specialistvård och återintegrera i samhället, även om det så klart är case by case, säger Ola Mattsson och fortsätter:
– Jag vet inte riktigt vad han menar är alternativet till att behandla barnen. Att lämna dem obehandlade skulle ju innebära en stor risk för alla.

40 barn med Sverigekoppling

Just nu pågår en vild diskussion på både internationell och nationell nivå där IS-terroristernas öde ska bestämmas. USA:s president Donald Trump vill att de Europeiska länderna ska ta tillbaka sina medborgare, Storbritannien har svarat med att återkalla flera medborgarskap. Stefan Löfven sa att ingen som rest ner frivilligt till Syrien kan räkna med konsulär hjälp från den svenska staten. Men ändå har Rädda barnen hopp om att de barn till terroristerna med svensk koppling, uppskattningsvis runt 40 stycken, som finns i området ska tas om hand.

– Om man tittar på Frankrike är positionen helt annorlunda, där är det självklart att säkerställa att krigsförbrytare ställs till svars och att barn som behöver behandling ska få det. I Sverige är diskussionen oupplyst men vår uppfattning är att det finns en öppning för att ta hand om de barn som behöver det, säger Ola Mattsson.

Om Sverige lyssnar på ert krav, hur skulle det gå till i praktiken att ta hem barnen?

– Vi kan egentligen inte kommentera det, men det är fullt möjligt. Det finns organisationer på plats som kan stödja den svenska regeringen om de vill ta hem dem. Det är en fråga om politisk vilja, inget annat.

Ska föräldrarna få följa med?

– Ja, barn har rätt till sina föräldrar, och om de är misstänkta för krigsförbrytelser så kan de ställas till svars i nationell domstol. Den lokala myndigheten på plats har ingen möjlighet att ställa dem till svars så de enda alternativet är internationell tribunal eller en annan nationell domstol.