Men att slänga ut alla papperslösa är inte bara verkningslöst, det är också praktiskt omöjligt för polisen, säger kriminologiprofessor Janne Flyghed.
Den terrormisstänkte 39-åringen från Uzbekistan har tidigare fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Han höll sig sedan undan och stannade kvar i Sverige utan tillstånd. I SVT:s Agenda lyftes detta faktum och ledande politiker diskuterade bland annat hur Sverige ska kunna säkerställa att människor inte vistas i landet utan tillstånd, och därmed minska risken för liknande händelser i framtiden.
– När vi vet vad som hänt är det dags att utkräva ansvar, framför allt av regeringen. Antalet inre utlänningskontroller har halverats sedan 2013, det är en anledning till att polisen inte hittar dem som avviker efter utvisningsbeslut. Vi har 10 000 till 15 000 människor som vi inte vet var de befinner sig, sa Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i Agenda.
"Inte rätt väg att gå"
Janne Flyghed är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han har bland annat studerat polisens arbete med terrorism, och håller inte med om att säkerställa utvisningar är rätt väg att gå framöver.
– Det här är ett typiskt fall när en extremt ovanlig och vedervärdig händelse utförd av en eller ett fåtal personer straffar en hel grupp. Det finns absolut ingenting som säger att andra människor som fått avslag skulle vara benägna att sätta sig i en lastbil och köra ihjäl oskyldiga.
Vilka är det generellt som begår den här typen av dåd?
– Det är väldigt olika, men oftast är det politiska eller religiösa fanatiker. Det här är dåd som vi inte kan skydda oss mot. Speciellt inte om de begås av ensamvargar som agerar själva. Därför är det verkningslöst för polisen att prioritera att verkställa utvisningsbesluten. Dessutom är det så gott som omöjligt praktiskt sätt. I dag är det många som får avslag, och därmed ett jättejobb för polisen att verkställa alla beslut och förhindra att människor inte stannar trots avslagen.
Vad tror du att den här diskussionen får för effekter?
– Det är klart att den kommer gynna ytterligare främlingsfientliga krafter, och göda åsikter om att det måste bli en mer repressiv politik och att fler ska ut ur landet. Men det kommer inte gå att skydda sig mot terror på det sättet, det har man inte ens lyckats med i mer totalitära samhällen. Att misstänkliggöra en stor grupp utifrån vad en ytterst liten del av den gjort är klassiskt populistiskt skitprat och att använda det här i politiska syften kommer inte påverka brottsligheten.
"Vidrig diskussion"
Också nätverket Ingen människa är illegal är starkt kritiska till debatten i Agenda.
– Vi tycker att det var en fruktansvärt vidrig diskussion. Potentiella våldsverkare finns i alla grupper i samhället och det går inte att generalisera alla personer som får negativa asylbeslut på det sätt som politiker och debattörer gör just nu, säger en representant från Ingen människa är illegal Stockholm i ett mejlsvar till ETC.
Ingen människa är illegal nämner skolattacken i Trollhättan och alla flyktinganläggningar som satts i brand som exempel på detta. De har ofta kontakt med människor som tvingas lämna Sverige.
– Vi möter i vår verksamhet familjer och barn som drabbats av felaktiga asylbeslut och blir tvingade att avvika för att inte utsätta sig själva och sina familjer för fara. Vi hoppas att solidariteten med de drabbade i Stockholm och den kärlek för medmänniskor som uppvisats även innefattar alla andra i världen som blivit utsatta för omotiverat våld och förlorat nära och kära.
Jimmie Åkesson diskuterade frågan tillsammans med partiledarna Annie Lööf (C), Anna Kinberg Batra (M) och inrikesminister Anders Ygeman (S) i SVT:s Agenda. I programmet ifrågasattes hur det var möjligt att den misstänkte mannen var kvar i Sverige trots utvisningsbeslutet.
Samtidigt som deltagarna flera gånger strök under att programmet inte var rätt forum för ”politiskt käbbel” fortsatte diskussionen om hur Sverige ska kunna säkerställa att människor inte vistas olovligt i landet.
– Det är naturligtvis så att de som om inte har skyddsbehov eller asylskäl ska återvända. Senaste året har antalet återvändande ökat med 55 procent i Sverige. Det är en bra siffra, sa Anders Ygeman.
Samtidigt menade han att det är en lång väg kvar att gå och siffran bör förbättras. Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra sa att polisen måste kunna prioritera säkerställandet av att utvisade personer lämnar landet i högre utsträckning än i dag.
– Polisen har gjort fantastiska insatser nu – men de måste ha tillräckliga verktyg för att göra sitt jobb när det är flera uppgifter. Och vi måste titta på lagstiftningen i förhållande till terroristers nya metoder och teknik, sa hon i Agenda.
"Sitt still i båten"
Janne Flyghed menar att diskussionerna om att öka verkställandet av utvisningsbeslut är en fråga om symbolagerande från politikernas sida. Han vill se helt andra typer av åtgärder för att arbeta mot terrorism.
– Det gäller att sitta still i båten och samla handlingskraft. Som civilsamhälle får vi aldrig backa och låta oss skrämmas. I stället måste vi bygga upp motståndskraft, öka beredskapen och vara snabba i ingripandet efter att något sker.
Sankt Petersburg, 4 april 2017
14 personer dödades och omkring 50 personer skadades i sprängdådet i Sankt Petersburgs tunnelbana i början av mars. En självmordsbombare i 20-årsåldern med rötterna i Centralasien och ryskt medborgarskap misstänks ligga bakom dådet.
London, 22 mars 2017
En gärningsman körde en större bil mot en folksamling på Westminster Bridge, i Parliament Square i närheten av Westminsterpalatset i centrala London och knivhögg sedan en polis. Fem personer, inklusive gärningsmannen, dog på plats. Senare avled också en kvinna som föll från bron i samband med händelsen. Gärningsmannen identifierades som Khalid Masood, en 52-årig man från Kent.
Berlin, 19 december 2016
En långtradare kapades och kördes rakt in i en folkmassa på en julmarknad i centrala Berlin. Tolv personer dödades i attacken och omkring 20 personer skadades allvarligt. Dådet utfördes av 23-årige Anis Amri som sympatiserade med IS. Mannen hade nekats asyl men hade ett tillfälligt uppehållstillstånd i Tyskland. Han sköts till döds i Italien efter en internationell efterlysning.
Nice, 14 juli 2016
Under dådet i Nice, där 31-årige Mohamed Lahouaiej Bouhlel körde rakt in i en folkmassa med en lastbil, dog 84 personer. Över 200 personer skadades i samband med attacken, varav 18 fick livshotande skador. Mohamed Lahouaiej Bouhlel bodde i Nice och hade franskt uppehållstillstånd. Han dödades av polis på plats.
