BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Då började jag få ur mig en del, men jag mådde fortfarande inte bra och letade mig på egen hand genom djungeln av läkare och stresshanteringskurser och skickade in egenremisser till både vuxenpsykiatrin och Institutet för stressmedicin, berättar Mari Frigell.
Till sist blev hon inskriven vid vuxenpsykiatrins öppenvård och fick diagnosen generaliserat ångestsyndrom, GAD. Hon erbjöds psykodynamisk samtalsterapi.
–Terapeuten fick mig att dyka ner i mitt inre, till min barndom, och hjälpte mig igenom smärtorna. Det var först då jag kunde inse varför jag hade ångest och depression, säger hon.
Skamkänslorna släppte
Hon beskriver det som ett uppvaknande.
– Under åren med samtalsterapi kunde jag släppa på skamkänslorna, jag blev mer harmonisk och kunde förlåta de vuxnas okunskap som drabbade mig som barn och tonåring, berättar hon.
Innan Mari Frigell fick möjlighet till långtidsbehandling med PDT hade hon provat olika stresshanteringskurser med inslag av KBT.
– Det gav lärdomar om hur jag kunde hantera stress, men det är en hjälp "på ytan". Jag hade inte kunnat gå vidare i min rehabilitering utan den psykodynamiska terapin, säger Mari Frigell.
"Måste finnas ett val"
Amanda, 32, har gått i terapi från och till sedan hon var tolv år. Det har hjälpt henne att hantera och förstå sin ångest, skuldkänslorna och rädslan för separationer. Hon har provat flera olika terapiformer, bland annat PDT och intensiv psykodynamisk korttidsterapi, ISTDP. Hon har också provat KBT och mediciner.
– Mediciner snarare ökar min ångest. KBT kan ge redskap för att hantera ångesten här och nu, men för mig är svaret på frågan "varför" viktig, säger hon.
Under större delen av sitt liv har hon gått i privat terapi och betalat tiotusentals kronor ur egen ficka, men för några veckor sedan sökte hon hjälp via vårdcentralen.
Där fanns bara tillgång till KBT-terapeuter och enligt läkaren var trycket på dem hårt. Han rekommenderade henne att prata med en diakon.
– Jag är en driven person och har nu själv ordnat tid för samtal hos en diakon. Men jag blir fruktansvärt upprörd när jag tänker på alla som behöver annan vård än KBT och mediciner och inte får det. Det måste finnas ett val, patienternas behov måste tas på allvar, säger Amanda.
Fotnot: Amanda heter egentligen något annat.