– Nej, det tror jag egentligen inte. Det svenska språkbruket är ju sådant, jag tror inte att det blir några missförstånd. Då tror jag snarare att ansiktsmask är lite udda. Åtminstone om man är inom hälso- och sjukvård och har med det här att göra. Ansiktsmask tror jag att man i Sverige tolkar som att man täcker ansiktet helt och hållet. Rena munskydd, det finns ju inte egentligen. Även om det finns en del personer som använder de här som munskydd så är de ju inte gjorda för det utan alltid för att täcka både näsa och mun, även de enklare varianterna.

Jag tänker i relation till att FHM sagt att det kan vara svårt att veta hur de ska användas.

– Nej men i det ligger det ju väldigt mycket annat, att det är väldigt svårt att använda dem på rätt sätt. Och att man inte använder dem på rätt sätt. Vi får ju väldigt mycket bilder från olika delar av Europa där man verkligen inte använder munskydd på rätt sätt utan de sitter lite varstans och tas av och på.

Vad kan man göra för fel?

– Inte sätta på sig det ordentligt så att det inte täcker mun och näsa ordentligt. Det är steg ett. Och att man verkligen har ett som passar. Steg två: att man ska ha den på sig hela tiden. Man kan inte hålla på att plocka av och på sig den, vilket många gör. Varje gång man handskas med den så finns ju en risk för att man får på sig virus på händerna i stället. Och man måste ta av sig den på ett korrekt sätt och göra sig av med munskyddet ordentligt med en gång så att inte någon annan kan få tag på det. Det finns väldigt mycket man kan göra fel, det är helt klart.

De som anser att munskydd är en bra idé lyfter bland annat fram att man saktar ned hastigheten på dropparna som kommer ut ur munnen då man hostar, nyser eller pratar. Du menar att den eventuella nyttan inte är stor nog för att vi ska riskera att få virus på händerna?

– Det är ju det som man inte vet. Det finns väldigt få studier som egentligen följer effekten ute i samhället. Det finns väldigt mycket studier som tittar på hur fort dropparna går genom olika typer av tyger och allt sådant. Men förvånansvärt få har tittat på vad effekten egentligen blir i en befolkning, i ett samhälle, om man ger råd om munskydd. Vad blir totaleffekten av de möjligen negativa effekterna och de möjligen positiva effekterna. Det är där som kunskapsbristen är väldigt väldigt uttalad.

Hur menar FHM att man ska komma till en punkt där vi vet?

– Ja, vi måste ju följa effekterna när man inför det här på ett mycket mer strukturellt sätt än vad som verkar ha gjorts hittills. Det har iallafall publicerats väldigt lite från de länder som har infört det. Och i ganska många av de länderna har man ju fortfarande väldigt stora problem med spridning. Det hade varit väldigt mycket bättre om vi hade haft ett bättre kunskapsläge.

Det är upp till länder som har infört det att göra en uppföljning? Eller bör Sverige göra en egen undersökning?

– Nej. Det här är ingenting lätt att göra, absolut inte. Men jag tycker att det är lite förvånande, för normalt sett när man inför så stora åtgärder som också är ganska dyrbara – det blir väldigt många munskydd – då studerar man mer och närmare effekterna. Det är det som vi kan tycka är lite förvånande med tanke på att man också är så väldigt mycket inne på hur viktigt och hur bra det är.

Tar det inte lång tid att ta fram den typen av underlag du söker?

– Det behöver det nog inte göra. Det beror på hur snabb spridningen är och i många av de här länderna är spridningen väldigt snabb.

Till exempel i New York har det varit stora folksamlingar kring demonstrationer. Nästan alla har burit mask och siffrorna i New York har inte gått upp. Kan man dra några slutsatser av det?

– Vi har haft stora folksamlingar även i Sverige kring Black lives matter och vi har inte sett någon spridning i dem. Och det var väldigt få som hade ansiktsmasker.

Men I New York har de samlat väldigt många och pågått varje dag i över två månader.

– Problemet med New York är att spridningen pågått så länge. Så det är ingen som vet om hur det hade blivit om man inte gjort det. Det är hela tiden det som är problemet. Det hade ju kunnat vara så att spridningen i New York hade minskat kraftigt om man inte hade haft de här stora samlingarna.

Minskat ännu mer än vad det har gjort?

– Ja, än vad det har gjort. Så det är komplicerat.

Har du följt diskussionerna i sociala medier? Många uttrycker sig väldigt tvärsäkert om munskydd, för eller emot. Håller du med om att det blivit en viss polarisering?

– Jag följer inte sociala medier speciellt bra själv. Däremot så är ju inte det här det enda området där det blivit väldigt kontroversiellt vad som fungerar och inte fungerar i den här pandemin. Så jag tycker inte det här skiljer sig nämnvärt från diskussioner om lockdowns, skolstängningar och annat. Alla har ju varit väldigt säkra på att de har rätt hela tiden. Om allt möjligt.

Om det blir aktuellt att införa munskydd som ett komplement till hösten, hur ska man kommunicera för att övertyga dem som redan bildat sig en uppfattning om att det inte hjälper?

– Det få man fundera på då om vi hamnar där om man kan vara tydlig med i vilka situationer det verkligen har effekt och förhoppningsvis kanske kunskapsläget har förbättrats något. Eller situationen har förändrats på något annat sätt så att man kan motivera det.

På er webbsida står det: “Folkhälsomyndigheten avstår från att rekommendera allmänheten munskydd då ett munskydd som kliar och åker ner under näsan bidrar till att händerna ofta rör mun, ögon och näsa vilket kan öka risken för smittspridning.” Finns det forskning som stöder att det åker ner, att det kliar, att man tar sig mer i ansiktet?

– Nej, det finns ingen kunskap om det heller. Tyvärr. Det är väldigt lite kring munskydd som det finns kunskap om utanför vården, där finns det väldigt omfattande kunskap om fördelar och hur man ska använda dem på rätt sätt. Det är bekymmersamt när man går mot en åtgärd som ändå är rätt omfattande och komplicerad att införa och också kostar en hel del pengar för samhället.

Det som oftast lyfts fram som det starkaste motargumentet mot munskydd är att det skulle kunna få personer som har symptom att ändå ge sig ut.

– Ja, den observationen finns från andra länder. Men återigen så är inte heller det studerat i stor utsträckning.

Kan det vara så att det till och med fungerar tvärtom, att när man kommer ut och ser att folk har munskydd får en påminnelse om att allt inte är som vanligt?

–Ja, det har också diskuterats. Hur den signalfunktionen så att säga slår. Och det är samma sak där, det finns ett helt lager med olika komplikationer som kan dyka upp om man inför munskydd. Och ingen av dem är egentligt klarlagd.

Att FHM inte rekommenderar munskydd, innebär det att man rekommenderar att man inte använder det?

– Nej, så är det inte. Det är absolut en övertolkning. Vi talar bara om att vi tycker att det i dag inte finns ett underlag, ett kunskapsläge, som motiverar att man rekommenderar munskydd ute i samhället.

Men det är korrekt att munskydd kan stoppa smitta, eller spridning av saliv åtminstone, mellan människor som står ganska nära varandra?

– Nja, det som finns bevisat är att olika former av material minskar mängden droppar som kommer ut från en person som bär på viruset och som är sjuk. Det är väl där vi är.

Vad innebär det rent praktiskt?

– Det är det vi inte vet eftersom det inte är någon som har studerat nästa led, vad det innebär ute i samhället.

– Det är inte så det är studerat utan man har studerat hur mycket dropparna går ut genom de här olika typerna av material. Det finns ingenting annat studerat.

Men det är fastslaget att en mindre mängd droppar når personen som står mittemot en om man har ett munskydd på sig?

– Det kommer ut färre droppar från en person som är sjuk. Eller det är inte ens det. De här materialen minskar antalet droppar som går igenom. Det finns inte studerat på sjuka personer heller, det här är teori eller experiment på olika typer av material.

Andra har dragit andra slutsatser utifrån det rådande kunskapsläget.

– Och det kan mycket väl vara rätt eller fel. Men normalt sett så vill vi veta effekten i verkligheten. Inte teoretisk effekt. Och vi mäter den effekten för att göra en bedömning om vi tycker att det här är något som man ska använda som folkhälsoskydd. Jag säger inte vad som är rätt eller fel, för det vet jag inte. Jag vill bara att vi ska vara fullständigt klara om var kunskapsläget är någonstans.

Har andra forskningsinstitut tillgång till annan forskning än FHM?

– Nej, där finns ingen skillnad. Men sedan måste man också komma ihåg vad man egentligen säger. Det är ju ingen som säger att det här är lösningen. Alla säger ju att det här kan vara ett komplement till att hålla avstånd och inte trängas. Om det inte går att hindra på andra sätt. Den skrivningen har så vitt jag vet de flesta av de större myndigheterna.

Varför skulle någon tro att man inte ska hålla avstånd för att man har mask?

– Jag får ju mejl dagligen från andra länder i Europa där man klagar på att man trängs mycket mer där än vad man gör i Sverige. Och att många personer uppenbarligen menar att när de har ett munskydd på sig så behöver de inte längre tänka på att hålla avstånd. Om man har fått veta att munskydd skyddar dig från att smitta någon annan då är det inte så konstigt att man tror att det inte spelar någon roll hur nära man är.

Men om man har fått veta att munskydd eventuellt kan skydda från att smitta andra men att man ändå ska hålla avstånd. Kan man inte ta till sig att det finns två saker som man måste göra samtidigt?

– Återigen så beskriver jag bara en farhåga som har kommit upp. Och det är inte bara jag eller vi på myndigheten, utan vi har en stor kår av vårdhygieniker och andra i Sverige som tycker precis som vi, som är väldigt oroade över tanken på att föra in munskydd i det svenska samhället. Det låter som att vi står ensamma, så är det inte. Och då måste man ju lyssna på de farhågor som finns och på olika sätt följa och mäta om de farhågorna slår in eller inte. Är det fler som går ut med symtom, är man närmare varandra om man har munskydd eller inte? Och är det olika i olika länder? Det vet vi ju inte. Ingen har egentligen tittat på det på ett mer strukturerat sätt.

I vilka situationer skulle munskydd kunna införas i Sverige framöver som ett komplement?

– Om vi skulle vara i den situation som man är i flera länder, att man har ett jättestort utbrott någonstans, i ett mindre geografiskt område. Och man inte hinner med andra åtgärder utan behöver göra en insats. Då skulle det kunna vara ett komplement. Det kan också vara ett komplement om det blir väldigt trångt i kollektivtrafiken.

– Om bussarna återigen blir överfulla och det inte går att ta sig till jobb så kan det här vara någonting som man kan säga: ”Okej, är det så att du ändå absolut måste åka buss just vid den tiden, den dagen, så kan det här vara någonting man kan fundera på.” Ungefär som Danmark nu säger.

– I grunden är fortfarande det allra viktigaste att man inte ger sig ut överhuvudtaget om man är sjuk. Om folk inte gör det så får vi ju ingen spridning av smitta. Och det är väl det som förmodligen varit en av de viktigare aspekterna i den svenska strategin. Att folk faktiskt stannat hemma när de varit sjuka.

Men man kan sprida smittan utan att ha symtom. Vore det då inte bra att man har mask på sig, undrar många.

– Ja, det vet vi ju inte. Vi vet ju däremot att länder som Spanien och Frankrike nu ser stora utbrott trots starka rekommendationer och ibland till och med lagstiftning om ansiktsmask. Så det är helt uppenbart att munskydd inte är en lösning som kommer att rädda oss i den här situationen.

Men många andra platser har också infört munskydd och har inte de här ökningarna?

– Men om det nu är så jättebra, hur förklarar vi då att vi ser de här utbrotten i Spanien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien?

Kunde det inte ha varit ännu värre om munskydd inte hade använts?

– Ja, det vet vi ju inte. Nu har vi en snabb nedgång i Sverige utan ansiktsmasker. Det är kanske inte ett tillfälle då vi i första hand tänker oss mer åtgärder. Utan möjligen fundera på om vi kan lätta på någonting.

Om det hade införts i ett tidigt skede när smittspridningen var snabbare, hade det varit bra?

– Vi vet ju inte. Det är heller inget som man inför från en dag till nästa, vi pratar ju om väldigt mycket masker som måste finnas tillgängliga om man ska kunna gå ut med någonting sådant. Det fanns ju definitivt inte då när det började öka i Stockholm i mars–april. Det fanns inga som helst möjligheter att skaka fram masker man möjligen skulle behövt vid den tiden.

Men att täcka munnen med en sjal till exempel?

– Det tror jag att de flesta är väldigt tveksamma till.

En del forskare som gjort tester där man kollar hur mycket droppar som går igenom vissa tyger menar ju ändå att någonting är bättre än ingenting. Så om anledningen var att det inte fanns masker tillgängliga, hade det inte då kunnat varit ett alternativ?

– Nej, det var ju inte anledningen utan att kunskapsläget då var ju ännu sämre än det är i dag. Och tyvärr har vi inte kommit speciellt långt i kunskapsläget sedan mars–april.

Många människor har inte sommarstuga eller möjlighet att arbeta hemifrån och tvingas ut i kollektivtrafiken och träffar i jobbet nytt folk hela tiden. Ska man vara lite extra försiktig i sådana situationer? Extra avstånd? Munskydd?

– Många butiker har ju hittat lösningar för att skydda sin
personal, plexiglas och liknande. Och det fungerar säkert väldigt mycket bättre än ett munskydd.

Om det inte finns andra skydd på plats?

– Ja, det är ju det som är huvud­poängen, det finns väl ingen som tror att man egentligen skyddar sig själv från att bli smittad, det finns det ännu mindre belägg för. Men känner man att man möjligen är smittsam så ska man inte gå till sitt jobb.

”Som ett av de viktigaste redskapen i kampen mot viruset har munskyddet blivit en symbol för solidaritet”, sa WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus nyligen. Hur ser du på det?

– Det är olika kontexter och olika kulturer, så visst så finns det ett väldigt viktigt signalläge i detta. Det förstår jag absolut. Där är vi inte i Sverige just nu. Vi har lyckats skapa en solidaritet med andra metoder än att vi sätter på oss munskydd. Och det har ju visat sig vara väl så effektivt.