Samordnaren mot extremism har ett treårigt mandat, som löper ut vid nyår. Men planen är att verksamheten ska permanentas och läggas under BRÅ, berättar nu Anna Carlstedt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det är bra, för då får vi mer resurser och arbetet blir mer långsiktigt, säger hon.

På turné

Besöket i Göteborg ingår i en turné där hon besöker landets kommuner innan tidsperioden för samordningen löper ut. Genom länsstyrelserna ser samordnare till att samla länens kommuner. Poliser, socialsekreterare, lärare, lokala samordnare, människor från föreningslivet och andra personer som arbetar emot radikalisering till våldsbejakande grupper samlades för att utbyta erfarenheter.

Sammanställning

Under året har en sammanställning av kommunernas bild av hoten från extremt håll gjorts. Den pekar i motsatt riktning mot den som Säpo tagit fram, som pekar ut den radikala islamismen som största hotet.

– Det är nästan hälften av kommunerna som anger högerextremism som det största hotet på deras ort. En mindre del säger religiös extremism. Vi får många frågor om varför vi och Säpo säger olika saker, men det gör vi egentligen inte. Det handlar om att vi ställt frågorna på lite olika sätt. Medan Säpo har landets säkerhet i fokus har vi frågat kommunerna direkt vad de ser för hot. Och lokalt upplever man högerextremismen som ett större hot.

Mycket jobb kvar

Anna Carlstedt framhåller att Göteborg kommit långt i sitt arbete. Det finns bra strukturer, man sätter sig ofta ner för att se vilka som behöver jobba med vissa saker och att samordningen fungerar bra. Men hon framhåller också att det är viktigt att komma ihåg att det inte betyder att jobbet är klart.

– Det är vanskligt att lyfta fram en kommun, som Göteborg. Om vi gör det får vi ofta svaret från de som jobbar i första linjen att det är jättemycket kvar att göra.

Hon menar också att det finns ett samband mellan de kommuner som har kommit längre i sitt arbete och var problemen funnits.

– Det är ofta på förkommen anledning som man har varit i framkant. I Göteborg har vi sett både religiös extremism, högerextremism och aktiviteter från den autonoma vänstern. Allt finns här, säger hon.

Ingen står utanför

Med på dagen fanns även Talieh Ashjari, mångfalds-direktör på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Hon framhöll behovet av samordning i och med att problemet spänner över flera fält, och även grupperingar som inte har ett direkt ansvar i frågan berörs av den.

– I stora drag kan man säga att även om man inte har konkret uppdrag med den här benämningen, påverkas man av det, för det är ett problem som har med alla samhällsproblem att göra. Ingen myndighet i Sverige kan säga att de står utanför det här, säger hon.

Ständig förändring

De frågor som samordnaren är satt att arbeta med är i ständig förändring. Exempelvis frågan om våldsbejakande extremism. Tidigare låg störst fokus på personer som reser till IS-områden, men den typen av resor har nästan helt upphört efter att krigslyckan vänt i Syrien och Irak. Men det finns svenskar kvar i området.

– Det har återvänt en hel del människor och det kan tänkas fortsätta hända framöver. En väldigt känslig fråga i den politiska debatten är hur vi gör med dessa återvändare. Det finns dels de som har deltagit i strid, dels finns det anhöriga och små barn som varit nere i Raqqa. Då måste man agera på olika sätt, säger Anna Carlstedt.

Som ETC Göteborg tidigare har rapporterat i flera artiklar har även den nazistiska grupperingen NMR ändrat karaktär. Från att ha varit en mycket militant grupp till att i dag försöka bredda sig, dels med ett politiskt parti och dels med större demonstrationer som är öppna även för icke-medlemmar att delta i. Dessutom har de gjort inbjudningar till andra, mindre radikala grupper, i försök att få dem att ansluta sig till NMR.

Hur förbereder ni er för denna typ av förändring av de våldsbejakande grupperingarna, så att ni inte riskerar att fokusera på gamla verkligheter?

– Det handlar om att hålla en nära kontakt med personer som jobbar med det här i vardagen i kommunerna. När man bygger strukturer och metoder ändras bilden hela tiden. Lokalt kan det ändras från en vecka till en annan, och då är det viktigt att ha med detta i planeringen.

Talieh Ashjari tror inte att Västra Götalands utmaningar skiljer sig från resten av landet, utan att utmaningarna här liknar dem som finns i hela landet.

– Vi har inte en så samlad kartläggning och beskrivning av situationen, men i stora drag kan jag säga att det är viktigt att vi förstår att det finns en skillnad på extrema ideologier och våldsbejakande. Det som ska bekämpas är det våldsbejakande inslaget, oavsett ideologi. Exakt vilken rörelse som är störst beror på vilket område man är i.