– Afghanistans invånare är i behov av brådskande humanitär hjälp för att dämpa chocken av förlorad inkomst och rädda liv, säger UNODC-chefen Ghada Waly i ett uttalande.

Heroinbrist i Europa

Men även utanför den afghanska landgränsen får opiumstoppet konsekvenser. Nästan allt, runt 95 procent, av det heroin som används i Europa uppskattas komma från Afghanistan. Därmed är det bara en tidsfråga innan heroinbristen är ett faktum i Europa och Sverige. Det tror i alla fall Petter Karlsson, som forskar om droganvändning på socialhögskolan i Lund, och som även arbetat inom beroendevården.

– För europeisk och svensk del kommer det bli torrt på heroin. Det vore logiskt om vi får en situation som liknar det som hände i USA 2018, när Mexico slutade odla vallmo. Då började kartellerna koka fentanyl, och i brist på annat började många använda det istället för heroin, säger han.

"Ett skräckscenario"

Just det här har det varnats för – att Sverige ska få en fentanylkris som den i USA. Fentanyl är en syntetisk opioid, med effekter som liknar heroinets, men drogen är betydligt mer potent och mer oberäknelig. Och därför också farligare. Det blev tydligt under ett par år i mitten av 2010-talet, då Sverige plötsligt hade över 300 dödsfall av fentanyl på fyra år. Fentanylanaloger kunde då köpas lagligt på nätet, men sedan skräptes lagstiftningen, samtidigt som fler också insåg hur farligt fentanylet är.  

– Det är ett skräckscenario att fentanylet skulle öka igen. Det är mycket mer potent och svårhanterligt och med större risk för dödsfall och överdoser än heroinet, även om det också är farligt, säger Kai Knutsen, drogexpert vid anestesikliniken på Sahlgrenska sjukhuset.

Det brukar ta minst ett år innan heroinet som tillverkas i Afghanistan når den europeiska marknaden. Dessutom visar sig en brist oftast först i att heroinet är mer utblandat och inte lika rent. Därför kan det ta ett tag innan effekterna av de minskade vallmoskördarna märks. Men trots det börjar det nu komma signaler från olika håll i Europa att något är på väg att hända. Från England rapporterade The Guardian nyligen om ovanligt många dödliga drogöverdoser. Orsaken tros vara den syntetiska opioiden nitazen, och det lugnande medlet xylazine, som är ett bedövningsmedel för hästar. Ökningen av de syntetiska drogerna förmodas bero på det afghanska opiumförbudet.

–Vi står nu inför det faktum att syntetiska opioider med extrem styrka har dykt upp som ersättning för heroin. För några av dessa nitazener är till och med en liten mängd tillräcklig för att vara dödlig, säger Caroline Copeland, chef för det nationella programmet för missbruksdödsfall vid Kings College i London, till The Guardian.

”Enorm påverkan”

Blir det afghanska odlingsstoppet långvarigt tror Petter Karlsson att det snart kommer börja märkas även här.  

– Det kanske inte blir en kopia av USA eftersom vi ändå är ett annat land med ett annat typ av skyddsnät, men jag tror att användningen av syntetiska opioider som fentanyl och nitazener kommer att öka. Det kommer innebära att överdosdödsfallen ökar, och tillströmningen till beroendevården, säger han.

Det tror Lennart Karlsson, narkotikapolis och ordförande för Sveriges narkotikapoliser, också:

– Upphör produktionen i Afghanistan har vi snart inget heroin i Sverige. Det är därifrån allt kommer. Så det kommer få en enorm påverkan. Det kommer förändra missbruksbilden i Sverige, säger han.

Redo för det värsta 

Kai Knudsen är inte lika övertygad. Han tror i alla fall inte att heroinet kommer att försvinna från gatan.  

– Jag tror att det kommer finnas kvar, men också att vi kommer se fler varianter av olika opiater. Opiater är den grupp av droger som skapar det starkaste beroendet, så har den som är beroende av heroin svårt att få tag i heroin, kommer man leta efter en ersättning. Det öppnar för till exempel metadon, fentanyl och oxikodon, som varit den stora skurken i opioidfebern i USA.  

Ett annat möjligt scenario är att andra länder ser sin chans när Afghanistan inte längre producerar heroin. Att tillverka och sälja heroin är så lönsamt att hålet kommer att fyllas. Men Lennart Karlsson menar att såväl polisen som beroendevården behöver vara beredda på att det kanske inte blir så. På att det istället blir en marknad där de syntetiska drogerna tar över. 

– Ja, inom det närmsta året tror jag att det här kommer börja märkas ordentligt. Då behöver vi kunna hantera det. Bland annat behöver beroendevården stärkas, och polisen behöver ha tillgång till naloxon som kan häva överdoser. Det har den amerikanska polisen, men inte vi här i Sverige. Vi behöver vara redo för ett värstascenario.