– Vi behöver komplettera det offentliga rummet med andra personer än de traditionella krigarmännen, säger Kåge Svensson.
Han är ledamot i kulturnämnden och är en av dem som har varit med och tagit fram förslaget om att upprätta en minnesstaty av den Örebrofödda romska författaren och medborgarrättskämpen Katarina Taikon. Hon är allra mest känd för sin ungdomsbokserie om Katitzi, men var också mycket aktiv i samhällsdebatten om svenska romers rättigheter.
Kåge Svensson (V) menar att förutom att uppmärksamma romerna som minoritet, så är ett av huvudsyftena med statyn att förbättra könsbalansen.
– Det är en enorm snedfördelning mellan könen i stadsmiljön. Få tjejer är representerade när det gäller statyer såväl som gatunamn. Det är helt enkelt orättvist och osynliggörande, och speglar den orättvisa vi har i samhället generellt mellan kvinnor och män, säger han.
Konstnärliga bedömningar
Förslaget om statyn har nyligen bedömts av tjänstemännen på kultur- och fritidsförvaltningen. Deras uppgift är att med sin expertis göra konstnärliga bedömningar av nya verk i det offentliga rummet. Och tjänstemännen säger nej till statyn.
I kultur- och fritidsförvaltningens skrivelse står att läsa: “minnesstatyer som sådana, oavsett vilken fysisk person de avser avbilda, ingår i en patriarkal tradition som syftat till att lyfta fram just män och nationen och därmed framkalla en känsla hos betraktaren att ingå i, och inte ifrågasätta, en svensk manlig nation”.
– Katarina Taikon är viktig att uppmärksamma men just statyer är i sig patriarkala, gammalmodiga och ofräscha. De kommer från en omodern tid och är inget man borde fortsätta med, säger Helene Lis, chef för kultur- och fritidsförvaltningen.
Kungar och krigsherrar
Många av statyerna i Örebro föreställer mycket riktigt kungar och krigsherrar som prisas för heroiska insatser. Men så sent som 2003 uppfördes också en ny staty, då av rallyföraren Ronnie Peterson.
– Att man har upprättat statyer förr betyder inte att det är rätt att göra det igen, man måste hitta nya sätt att öka jämställdheten i det offentliga rummet. Man kanske kan göra installationer eller uppkalla byggnader efter kvinnor, något som är mer funktionellt än ännu en staty. Se till att man har en jämn könsfördelning när det gäller vilka författare man köper in till biblioteken exempelvis, säger Helene Lis.
Johannes Nilsson, politisk sekreterare för Vänsterpartiet, är skeptisk till argumentationen.
– Det är märkligt att hänvisa till att statyn skulle föra vidare patriarkala traditioner när själva poängen med uppförandet av en kvinnlig staty är att motverka de här strukturerna, säger han.
Kultur- och fritidsförvaltningen menar också att minnesstatyer är politiska till sin natur och att en staty av Katarina Taikon därför skulle kunna uppfattas som en politisk manifestation. Ett resonemang som Kåge Svensson (V) inte ger mycket för.
– Vilken konst är inte politisk? Och varför skulle just Katarina Taikon vara särskilt kontroversiell? Hon kämpade mot förtryck och för allas lika värde.
Björn Sundin (S) är ordförande i programnämnd samhällsbyggnad, som är den instans som står näst på tur att bedöma förslaget innan det går vidare till kommunfullmäktige för beslut. Han tycker att det är problematiskt att det främst är män som står staty i staden, men att riva de manliga statyer som redan finns för att åstadkomma en balans ser han inte som ett alternativ.
– Men vi löser heller inte problemet genom att uppföra en enda ny staty, om vi ska få verklig balans måste vi resa väldigt många nya kvinnliga statyer och då har vi inte råd att ha någon annan konst över huvud taget, säger Björn Sundin (S).
Inte bara i Örebro
Det är inte bara i Örebro som de flesta statyer är avbildningar av män. 2008 genomförde tidningen Amelia en undersökning som visade att endast 10 procent av porträttstatyerna runt om i landet föreställer kvinnor. Välkända historiska kvinnor som Alva Myrdal, Birgit Cullberg, Anna-Maria Lenngren och Barbro Alving saknar representation i det offentliga rummet. Björn Sundin framhåller att Katarina Taikon är en person av samma dignitet och att hon definitivt förtjänar att uppmärksammas.
– En staty behöver inte vara fel. Men man kan göra på andra sätt också, jag tycker namngivningen av bussarna härom året är ett gott exempel på att det finns alternativ. Vi får försöka se till att de statyer som finns inte blir dominerande i gaturummet, säger Björn Sundin (S).
