Den 26 augusti godkände Uppsalas kommunstyrelse flera direktiv för utbyggnaden, som är planerad att pågå ända fram till 2050. Hållbarhet och nytänkande pekas ut som viktiga faktorer i expansionen, för att göra den nya stadsdelen till en klimatpositiv förebild både i Sverige och utomlands.

”Inte tagit hänsyn”

Men många boende i sydöstra Uppsala är kritiska till projektet.

– Hela området här kommer att ändra karaktär. Idag har jag en fond av tallskog utanför min lägenhet. Istället kommer jag få höga hus framför mig och en stor väg bakom mig. Jag är förtvivlad och känner att jag inte kan bo kvar här, säger Inger Olsson som bor i Sävja, ett av områdena som ska bli föremål för omfattande utvidgning.

Missnöjet bland lokalborna handlar dels om hur Uppsalapaketet förutsätter en omfattande avverkning i den stora naturskogen Lunsen, som är en uppskattad rekreationsplats och bortanför de planerade avverkningarna även ett naturreservat. Att de nya husen kommer vara betydligt högre än de redan existerande bostadsområdena väcker också missnöje.

– Man har inte tagit hänsyn till vad folk tycker. När kommunen bjöd in till samrådsmöte i våras så blev de förvånade över att salen blev knökfull. De ska förändra livsvillkoren för 10 000 medborgare och tror inte att folk är intresserade? Det var en sådan total okänslighet, säger Inger Olsson.

Hon är en av många som tycker att kommunen har varit dålig på att föra en dialog om projektet. Kritikerna talar om ett demokratiskt underskott, där exempelvis det senaste beslutet från kommunstyrelsen, den 26 augusti, har kommit innan man gått igenom översiktsplanen med berörda kommuninvånare.

Strid om annan skog

Pernilla Hjelm Anderson bor också i Sävja och tog tidigare i år initiativ till en Facebookgrupp för boende som är kritiska till kommunens byggplaner.

– Jag var med på två av vårens möten med kommunen, men att kalla det för möten är nästan en överdrift. Det var snarare en presentation som de inte vill ha frågor kring. Men jag bor på en gata som kommer vara en byggarbetsplats i 30 år.

Kritiska Uppsalabor känner att beslut har fattats över deras huvuden, och att synpunkter de har skickat in har förblivit obesvarade.

Klimataktivister som tidigare i somras utkämpade en strid för ett annat skogsparti som skulle avverkas, som Dagens ETC tidigare rapporterat om, hängde i augusti upp en banderoll även i Lunsenskogen. Det vittnar om att samma klimatkamp kan komma att utkämpas även om denna skog.

Erik Pelling är socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala och ordförande i kommunstyrelsen, och den politiker som blivit föremål för mycket av ilskan hos Uppsalapaketets kritiker. Till Dagens ETC säger han att meningsskiljaktigheterna är svårlösta och att även han tycker det är genuint smärtsamt att behöva såga ned träd.

– Men vad är alternativet, om man bygger på Uppsalaslätten? Där är några av de bördigaste jordarna vi har i Sverige och en snabbt minskande naturresurs som vi verkligen måste värna om. I valet mellan att bygga på åkermark eller på skogsmark, då är det ganska enkelt.

Pekar på bostadsbristen

Enligt Erik Pelling handlar det i grund och botten om att åtgärda en bostadsbrist både i staden och i hela landet. Sedan bostadsstöden avskaffades på 1990-talet har den statliga bostadspolitiken varit både svajig och underfinansierad. Riksdagen har varit oenig om vägen framåt. Under 2000-talet har särskilt de större städerna fått en ökad bostadsbrist – och Uppsala råkar ha störst befolkningsökning i hela Sverige.

– Det hade varit så mycket enklare för mig som kommunpolitiker att inte försöka göra något åt bostadsbyggandet. Men det hade varit fegt och det hade inte gynnat de som har det allra svårast. De som bor i våra utsatta områden, de som inte kommer in på bostadsmarknaden, och de som bor trångt.

Samtidigt har många Uppsalabor svårt att förstå varför alla 21 500 nya bostäder ska koncentreras till en och samma plats i sydöstra Uppsala. Varför kan bostäderna inte fördelas lite mer över staden? Erik Pelling menar att en koncentration är nödvändig för att få underlag för en fungerande kollektivtrafik och kommersiell och kommunal service. Även ur ett miljöperspektiv är det bättre med en koncentrering av bostäder, så att man konsumerar mindre mark, mindre naturområden och genererar färre transporter.

Men även Uppsala länsstyrelse har kritiserat valet av sydöstra Uppsala och delar av Lunsenskogen som plats för den stora bostadsexpansionen, bland annat sett till miljökonsekvenserna och till riksintressen. Erik Pelling säger att kommunstyrelsen för en dialog med länsstyrelsen, men att det är en utmaning att staten går in på flera håll samtidigt.

– Staten har synpunkter på det ekonomiska skyddet, på Natura 2000, på arkeologiska utgrävningar, det finns många olika riksintressen. Men samtidigt så skäller man på Sveriges kommuner för att vi bygger för lite. Det är en jätteutmaning att tillgodose alla intressen och det som väger lite tyngre måste ju vara att folk ska ha någonstans att bo.