BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
"Göra allt för arbetsplatsen"
"Du ljuger", tänkte Agneta Lenander.
– Jag bestämde mig för att ta reda på allt om detta, för att göra allt för arbetsplatsen. Jag började rota runt i diariet, krävde fram handlingar. Och visade att han hade varit med i diskussionerna från början.
Så beskriver Agneta Lenander händelseförloppet som innebar vändpunkten. Tillsammans med en mängd kollegor protesterade hon. Organiserade. Närmare 200 personer överklagade till förvaltningsrätten, som kom fram till att de endast två personer i vårdproduktionsutskottet som hade tagit beslutet var en för liten grupp för en så omvälvande förändring. Politikerna backade. Lenander och hennes kollegor hade vunnit.
Kaoset ska nå riksdagen
Sedan dess har Agneta Lenander gått med i Vänsterpartiet och fått en plats i fullmäktige i Region Skåne som fritidspolitiker, med vårdfrågor som självklart fokus. Hon har arrangerat demonstrationer, skrivit motioner till Vårdförbundet, bråkat med chefer och sagt upp sig "med buller och bång" efter att hon och andra grundutbildade sjuksköterskor beordrades täcka upp för personalbristen genom att låtsas vara specialistsjuksköterskor.
– Jag är bra på att köra personbil, men jag har inget busskörkort, sammanfattar hon i en typisk Lenandersk metafor.
Syster kaos, har en tidigare chef kallat henne.
Denna, för vissa andra, irriterande envishet, energi och jävlar anamma-attityd som utmärker Agneta Lenander riktar hon nu mot riksdag och regering. Tillsammans med två andra sjuksköterskor har hon kallat till en nationell manifestation den 4 september under parollen "Slut på rean". Över 20 städer, varav 5 i Skåne, laddar nu med banderollmålning och lokal organisering.
Vården i hela landet lider av en systematisk sjuka, menar Lenander, där de styrande behandlar både personal och vårdtagare som vore de kuggar på en bilfabrik.
– Vi är bara ett huvud på en rad i deras kalkyler.
Hon är nöjd med sin nya arbetsplats på en närsjukhusavdelning i Landskrona. Men även där lider de av systemet. Det skyfflas ofta dit patienter från alla hörn av Skåne, för att en säng någon annanstans måste frigöras. Det är inte ovanligt att patienterna, ofta över 80 år gamla, flyttas på natten. Resultatet: oro, förlorad kunskap om patienterna, sämre vårdkvalitet.
Hjulen lossnar på löpande band
Agneta Lenander menar att vården lider av ett delikat problem. De anställda sliter sitt hår för att täcka upp och se till att vården fungerar. Vilket den oftast gör. Priset betalas av personalen, som går in i väggen, sjukskrivs eller ger upp, säger upp sig eller byter till bemanningsföretag. Vilket ytter-ligare förvärrar personalbristen och gör att den kvarvarande personalen får slita än hårdare. Bristningsgränsen är nådd, menar Lenander.
– Inte ens ett löpande band kan snurra hur snabbt som helst.
Startskottet för upproret
Vårdpersonal har under 2000-talet kämpat mot arbetsgivaren, strejkat, demonstrerat. När det inte har räckt har i princip hela avdelningar sagt upp sig. Vårdpartier har bildats.
Men det har inte landat i en samlad folkrörelse.
Den här gången är det annorlunda, menar Agneta Lenander, som hoppas att manifestationen kommer att bli startskottet för en nationell folkrörelse.
– Nu har vi verkligen riktat oss till alla: vårdpersonal av alla slag, hemtjänsten, patienter och anhöriga. Vi har ett brett och öppet manifest för att alla ska känna att de är delaktiga. Därför är det så oerhört viktigt att manifestationen står fri från styrning av politiska partier och organisationer, säger Agneta Lenander.
– Det är folket som bestämmer.
