Runt 11 000 kronor i månaden efter skatt är inkomsten för den som har full a-kasseersättning. Det motsvarar 80 procent av en lön på ungefär 18 700 kronor. Taket i a-kassan har inte höjts sedan 2001 och av de runt 3,5 miljoner medlemmarna har nu 39 procent någon form av kompletterande inkomstförsäkring, enligt en rapport från Folksam. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2008.
– I början motsvarade a-kassans ersättning medianlönen. Nu har det blivit någon form av grundersättning och den lever inte alls upp till en solidarisk gemensam försäkring. Man har frångått den grundläggande principen så på så sätt är det ett systemskifte, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.
80 procent till ett fåtal
I dag är det bara runt 8 procent av a-kassans alla medlemmar som har så pass låg lön att de får ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Håkan Svärdman går så långt som att ifrågasätta om det överhuvudtaget är någon idé att ha a-kassan kvar i sin nuvarande form om inte taket höjs.
Vem tjänar egentligen på den låga ersättningen?
– Det kan man fråga sig. Jag tror egentligen inte att någon tjänar på det. Dels har människor inte tillräcklig ersättning och dels blir det svårare för samhället att hantera en konjunktursvacka. Det blir svårare att komma ur en ekonomisk nedgång när människor inte har tillräckligt med pengar för att upprätthålla konsumtionen, säger Håkan Svärdman.
De kompletterande inkomstförstärkningarna hanteras i över 95 procent av fallen av fackförbunden. Antingen ingår de i medlemsavgiften eller så kan medlemmarna teckna dem frivilligt mot en extra summa per månad. Kommunal har valt att ha obligatorisk inkomstförsäkring för alla sina medlemmar.
– Räknat på alla hos oss, både hel- och deltidsarbetande, är det runt 61 procent som inte får 80 procent av lönen med a-kassan, säger Anita Lindberg, ombudsman på Kommunal.
Inkomstförsäkringen gör att kommunalare som tjänar upp till 35 000 kronor i månaden kan få 80 procent av sin lön i 100 arbetsdagar. Kostnaderna finansieras delvis av medlemsavgifter och delvis av överskott från andra kollektivavtals försäkringar.
Barnsjukdomar med försäkringen
När inkomstförsäkringarna började bli allt vanligare för fem–sex år sedan hade fackförbundens medlemmar ofta dålig kännedom om hur de fungerade. Många missade därför att söka ersättning de faktiskt hade rätt till. De problemen har Kommunal kommit tillrätta med nu, enligt Anita Lundgren.
– Vi har valt att göra så att när man anmäler att man söker ersättning från a-kassan ser våra handläggare om man kan få pengar från försäkringen också. De skickar ut information automatiskt så att medlemmen själv inte behöver ta kontakt. Vi gör så för att vara säkra på att ingen missar ersättning, säger Anita Lundgren.
Helst av allt hade hon emellertid velat slippa inkomstförsäkringen helt.
– Höjd a-kassa är ett av våra krav och vi står bakom LO:s förslag. Det innebär att de allra flesta av de arbetslösa ska få 90 procent av lönen i ersättning. Men det är ett långsiktigt mål och man måste tänka på att taket i a-kassan inte höjts på tolv år, säger hon.
Alla vill höja – utom M
A-kassans tak ska höjas. Det anser alla riksdagspartier utom Moderaterna som tycker att inkomstförsäkringar är en bra lösning. När alliansen presenterade sitt valmanifest i veckan stod heller inget om höjd a-kassa, bara att den ska utredas.
Det är inte bara oppositionen som vill att taket i a-kassan ska höjas. Alla allianspartier utom Moderaterna tycker att det är dags för högre ersättning. Men när alliansen presenterade sitt gemensamma valmanifest i veckan fanns bara en skrivning om att obligatorisk a-kassa ska utredas. Någon höjning är det inte tal om. Jan Ericson (M), ledamot i socialförsäkringsutredningen, förnekar att M kört över allianskollegorna.
– Vi vet alla att vi sitter med socialförsäkringsutredningen just nu och det blir en diskussion efter att den är klar. Men det är inte aktuellt att höja ersättningarna i a-kassan just nu, säger han.
Höjde avgifterna
Alliansen höjde a-kasseavgifterna kraftigt efter att de kommit till makten 2006. Samtidigt skärptes kraven både för medlemskap och rätt till ersättning. Det ledde till att upp emot en halv miljon svenskar lämnade försäkringen. Sedan dess har avgifterna sänkts och reglerna lättats upp och fler återvänder nu till a-kassan. Samtidigt fortsätter de kompletterande inkomstförsäkringarna att öka, men det ser inte Jan Ericson som något problematiskt.
– Det är bra om arbetsmarknadens parter kan hitta lösningar och avtalsvägen erbjuda människor detta. Det är alldeles utmärkt och ger dessutom ett mervärde för de fackliga organisationerna, säger han.
”Förstört a-kassan”
Socialdemokraterna är av en annan åsikt. Partiet menar att inkomstförsäkringarna är ett symptom på att a-kassan gröpts ut och föreslår att taket höjs till 80 procent av 25 000 kronor under nästa mandatperiod.
– Regeringen har medvetet förstört a-kassan så det inte längre är en omställningsförsäkring. Fredrik Reinfeldt är motsägelsefull när han säger att dålig a-kassa ger fler jobb samtidigt som uppmuntrar folk att teckna tilläggsförsäkringar. Han säger emot sin egen retorik, säger Ylva Johansson socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson.