Hur går det ihop? 

Har Cybergymnasiet en så pass strålande examineringskvot på grund av att man satsar mer på lärartäthet? Behöriga lärare? Undervisningstid? Nej. Statistik­en verkar peka på det motsatta. Lärarna på skolan vittnar om att de är sönderstress­ade. Att ännu mer undervisningstid har lagts till varje lärare för att kunna spara in på tjänster. Istället avslöjas en annan förklaring – omfattande och systematiskt fusk. Aftonbladet har visat detta i en aktuell granskning. Det är också ett fall Dagens ETC följt sedan ett antal månader tillbaka. 

– Det som har hänt på mitt gymnasium är att man har satt i system att pröva elever, säger läraren Anders som egentligen heter något annat. 

Rädda lärare

Sedan 2017 omfattas även friskolor av meddelarskyddet. Man ska alltså kunna tala om oegentligheter på arbetsplatsen utan att råka illa ut. Men läraren som Dagens ETC talar med är rädd. Han har cirka 15 andra lärare i ryggen. De har valt att tala med media anonymt för att de tycker att det räcker nu.

Prövningar för att höja sitt betyg från ett F är tillåtna. Det är däremot inte tillåtet för en elev att kräva när en sådan prövning ska ske och F-prövningen kan bara göras på en hel kurs. Vanligtvis sker därför prövningen under ett par veckors tid för att testa olika kunskaper. 

På gymnasieskolan som Anders arbetar vid sker dessa prövningar på ett annat vis. Över en treårsperiod har uppemot tusen elever på skolan fått möjligheter att göra prövningar via rektorer och obehöriga lärare – inte sällan en vecka, ibland en dag, efter att betyg har satts av en behörig lärare. Bland annat har en bibliotikarie, som visat sig sakna lärarlegitimation fått göra prövningar. Betygskatalogerna som visar detta har läckts av en slump och Dagens ETC har fått tagit del av dokumenten. 

– Här är ett exempel, en elev som varit frånvarande 95 procent, en vecka innan har eleven fått F i matte. Det finns inte en chans att eleven skulle klara ett E. Men här har den obehöriga läraren gått emot den behöriga lärarens betygsättning, säger Anders och pekar på betygsändringen i dokumentet. 

Förbättrar statistiken

Det finns även andra sätt att höja statistiken på. Betyget streck sätts ibland på elever, trots att de borde fått ett F, för att det betyget inte räknas med och förbättrar på så vis statistik­en. F pressas enligt lärarna endast fram när det behövs för att kunna göra prövningar och räkna fram fler examinerade elever i tredje årskursen. 

Många märkligheter har dykt upp på skolan gällande betygsättningen och prövningar. Vid ett tillfälle dök en elev aldrig upp till den planerade prövningen men fick ändå ett F som betyg. En obehörig lärare har satt över 40 betyg efter prövningar i matematik. I flera fall finns ingen underskrift för prövningarna som ändå genererat betyget E.

– Academedia har starka incitament att vilja nå höga resultat för då kan man också dela ut mer i aktieutdelning, om result­aten sjunker så går det sämre på marknaden, säger Anders.

Påtryckning av rektorerna

Anders vet att flera av de obehöriga lärarna som erbjuder prövningar har utsatts för påtryckningar av rektorerna som nämnt att de sätter för många F och behöver höja sina snitt. Sedan finns också vad Anders beskriver ”lojala” lärare som aldrig sätter F på sina elever för att de lärt sig att det är så man ska göra. 

– Rektorerna säger att vi är väldigt bra på att jobba med elever som ligger på gränsen, men det finns inga resurser för att göra det utan man använd­er istället kryphål. Det blir väldigt absurt när vi ska prata om kvalitetsanalyser för på vår arbetsplats vet man att det här försiggår. Vi har så högt förädlingsvärde att andra skolforskare borde komma och kolla vad vi har för pedagogik. Men sanningen är att vi inte har någon pedagogik som särskiljer sig. 

Academediachefen om betygsfusket: ”Allvarliga uppgifter” 

Enligt Jimmy Kjellström, som är tillförordnad segmentschef för Academedias gymnasieskolor, tillämpar Academedia de allmänna råd som finns för prövningar. Han framhäver att skolkoncernen till och med har en striktare policy än många andra skolor då de ”inte vill att rektorn är den som genomför prövningen utan en utsedd prövningslärare som är behörig och legitimerad”. 

På Academediaskolan i fråga är det dock just rektorer och obehöriga lärare som systematiskt sätter betyg vid prövningar.  

Ska det kunna gå till på det sättet? 

– Nej, det ska det ju inte. En prövning ska genomföras av en behörig och legitimerad lärare och i den mån de inte går att tillgå ska ett samråd ske och det är den behöriga läraren som fattar beslut om betygssättning. Det är praxis och till och med lagstadgat att det ska vara så. Sedan är det inte rektorn, oavsett om den är legitimerad lärare eller inte, som ska genomföra prövningen, säger Jimmy Kjellström. 

På den här skolan har man fått göra en ny prövning redan en dag eller en vecka efter att lärare satt betyg. Hinner man läsa in en kurs på 50 eller 100 poäng på så kort tid? 

– Man vill ofta göra en prövning så snart som möjligt efter att kursen är avslutad eftersom eleven då har kunskaperna mest färskt i minnet, med förutsättningen att en elev skulle klara av att göra den prövningen. Där kan man inte göra generaliseringar, utan man måste se från fall till fall. Hade eleven missat några delar? Eller var det större bakomliggande orsaker som frånvaro på hela kursen eller att man inte visade upp några kunskaper alls? Då kommer det såklart ta längre tid och inte vara rimligt att en sådan elev kan genomföra en prövning en dag senare. 

Lärare på skolan ser prövningarna som systematiskt fuskande för att höja snittet på antal elever som blir examinerade. Hur ser du på det? 

– Är det så är det förskräckligt. Det är ingenting vi står bakom eller tycker är acceptabelt på något sätt. Så får det faktiskt inte gå till. Vi har varit tydlig med det till alla skolor, vi har de rutiner vi har för prövningar, följs de inte så är det bra om vi får kännedom om detta. Det känns ju som oerhört allvarliga uppgifter som vi gärna vill undersöka i så fall. 

Skolan ifråga har hög examineringsnivå och låg antagningspoäng. Är det troligt att andra skolor med liknande mönster har liknande system för prövningar? 

– Det är svårt att svara på utan något mer konkret att gå på. För att komma in på gymnasiet krävs godkända grundskolebetyg, då borde man också kunna få godkänt i gymnasiet. Vad jag vet har vi inte fått några indikationer om ett systematiserat fuskande som innebär att man använder prövningar för att få upp examineringsnivån. Det betyder inte att det inte sker, men det har inte kommit oss till känna i alla fall.