Nedgången började redan 2010, och blev ännu tydligare 2014. Då hade Göteborgs största parti gått från 36 procent till dryga 22 på två mandatperioder. Inför höstens val visade opinionssiffrorna ett tag att Socialdemokraterna skulle landa på nedåt 15 procent. Så illa blev det inte. S är med sina 20 procent fortfarande störst i Göteborg.
Men om de får fortsätta styra kommunen är högst oklart. Det rödgröna blocket är mindre än någonsin. Precis som på riksnivå hoppas dock Ann-Sofie Hermansson att S får fortsätta regera.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag är väldigt besjälad av tanken på att fortsätta utveckla staden som vi har, sa hon till ETC Göteborg redan morgonen efter valet.
Nästan lika oklart är läget i Stockholm. Socialdemokraterna gör visserligen ett bra val, de är för första gången sedan 2002 större än Moderaterna, men inget av blocken får egen majoritet. Också här har Socialdemokraterna och finansborgarrådet Karin Wanngård (S), sagt att de tror på fortsatt styre. Allianspartierna hoppas dock kunna få med sig Miljöpartiet och därmed ta över makten.
– Jag tror att det skulle vara bra med ett samarbete som ger ett majoritetsstyre, det skulle vara bra för stabiliteten de kommande åren, säger Lotta Edholm (L), till SVT.
Välfärden privatiserad
Stockholm har de senaste 20 åren inte dominerats av ett parti på samma sätt som Göteborg har gjort. Dock har allianspartierna styrt oftare än de rödgröna. På många sätt har det också lett till uppenbara skillnader mellan de båda kommunerna – inte minst när det gäller hur stor del av välfärden som är privatiserad. I Stockholm la kommunen nio miljarder kronor på privat skola och omsorg 2017, enligt siffror Dagens samhälle har tagit fram. Det är mer än dubbelt som mycket som Göteborg.
– Särskilt i storstadskommuner märks skillnader mellan blå eller röda kommuner i andelen privatiserad välfärd. I glesbygdskommuner kan det istället vara så att det inte finns några direkta möjligheter att konkurrensutsätta sin äldreomsorg till exempel, då kanske det är skälet snarare än vilket parti som styr, säger Stig Montin, professor i offentlig förvaltning.
Att Stockholm lägger mest pengar av alla kommuner på privat välfärd kan förstås förklaras med att det är Sveriges största kommun, men även sett till andel av kommunens totala kostnad hamnar Stockholm högt upp. Att Stockholm fick ett rödgrönrosa styre för fyra år sedan innebar inte att kommunen slutade köpa privat välfärd.
– Ett nytt styre har inte möjlighet att riva upp hur mycket som helst. Göteborg har till skillnad från Stockholm haft ett och samma styre länge, och har då gjort vad de kunnat för att inte privatisera välfärden, säger Folke Johansson, professor i statsvetenskap.
Bostadsrätter dominerar
På liknande sett ser det ut med utförsäljning av allmännyttan. Efter att alliansen tog makten i Stockholm 2006 ombildades nästan 26 000 av allmännyttans lägenheter till bostadsrätter. Och idag är Stockholm en av få kommuner där bostadsrätterna är fler än hyresrätterna. Att vända på det förhållandet är svårt.
– Under perioder har de borgerliga i Stockholm varit väldigt inne på att sälja ut allmännyttan. Sådana förändringar är lätta att genomföra, men svåra att ta tillbaka, säger David Karlsson, kommunforskare och docent vid förvaltningshögskolan i Göteborg.
Under Karin Wanngårds styre var inriktningen dock tydlig från början – det blir inga mer utförsäljningar.
I Göteborg dominerar däremot hyresrätten, och en majoritet av hyresrätterna ägs av allmännyttan. David Karlsson tror att det hänger ihop med att Göteborg länge har haft ett rödgrönt styre.
– Där har ideologin slagit igenom, Göteborg har hållit tillbaka när det gäller de flesta utförsäljningar. De har förekommit försäljning av allmännyttan här också, men inte alls som i Stockholm, säger han.
S har satt agenda
Så om det nu blir ett nytt politiskt styre i de både kommunerna, skulle det innebära en drastisk förändring av städerna? Samtliga av dem ETC Göteborg har pratat med är tveksamma till det.
– Från politiskt håll vill man så klart framställa det som att det blir stora skillnader med ett nytt styre, men det är ganska begränsat vad man kan göra på fyra år i en kommun. Framförallt är det nog oftast så att de förändringar som görs inte direkt kan kopplas till att det är ett blått eller rött styre, utan det handlar oftare om lokala frågor som inte är politiskt färgade, säger Folke Johansson.
Att städerna, och särskilt Göteborg, sett annorlunda ut ifall de dominerats en annan politisk färg de senaste 40 åren tror dock både han och David Karlsson.
– Det är klart att Göteborg har präglats av att ha haft ett rött styre så länge. Socialdemokraterna har kunnat sätta agenda på ett sätt som varit möjligt i få andra städer, säger David Karlsson.
