Med löften om motköp och arbetstillfällen övertygade Saab Sydafrika att köpa svenska Jasplan 1999. Men den jättelika vapenaffären, som genomfördes med stöd från den svenska regeringen, har blivit en katastrof för landet.
– Sydafrika borde stämma Sverige, anser Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.
För att övertyga Sydafrika om att köpa Jas-plan för 15 miljarder kronor utlovade Saab motköp för 60 miljarder kronor som skulle leda till 23 000 nya jobb. Men SVT:s Dokument Inifrån kunde igår avslöja att jobben och investeringarna har uteblivit. I själva verket har Saab satsat knappt tre miljarder kronor, varav merparten i form av lån som företaget nu fått tillbaka. Dessutom finns exempel på när motköpen haft en rent skadlig effekt. Bland annat satsade Saab och deras partner BAE 70 miljoner konror i ett företag som skulle bota hiv med elektromagnetism – en metod som forskare avfärdar som kvacksalveri och som kan ha kostat liv eftersom patienter slutat ta sina bromsmediciner.
Det är långt från den enda negativa konsekvensen av jätteaffären. Den genomfördes trots att Sydafrika enligt egna experter stod utan militärt hot, och trots att det saknades kompetens att flyga planen. I dag står Jas-planen oanvända på grund av att landet saknar piloter som är utbildade att flyga dem.
”Borde stämma Sverige”
Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet som forskat i korruptionen kring vapenaffären med Sydafrika, är starkt kritisk till Sveriges agerande.
– Hela mörkläggningen av vapenaffären gjorde att människor tappade tilltron till den nya demokratin i Sydafrika. Sverige bär en stor skuld i situationen. Det är för jäkligt att det sydafrikanska folket ska bära kostnaderna för dessa plan som står och rostar. Jag hoppas att Sydafrika stämmer Sverige, säger Dennis Töllborg.
Hans bild delas av Hennie van Vuuren, forskare vid Institute for Justice and Reconciliation i Sydafrika, som Dagens ETC intervjuade i onsdagens tidning om hans avhopp från landets havererade korruptionsutredning.
– Vapenaffären hade en enorm påverkan på vanliga sydafrikaners liv. Närmare en miljon människor förlorade sina jobb på grund av den ekonomiska påverkan av affären, säger Hennie van Vuuren.
Vid tidpunkten för affären kritiserades Sydafrikas ledande politiker, med nuvarande president Jacob Zuma i spetsen, för att genomföra så kostsamma vapeninvesteringar samtidigt som landet har fem miljoner hiv-smittade.
– Regeringen var i stort behov av att spendera pengar på hiv-medicin vid tidpunkten, men lade i stället resurserna på vapenaffären, säger van Vuuren.
Urholkat parlamentet
Kritiker menar också att vapenaffären urholkat parlamentets ställning i Sydafrika, eftersom flera högt uppsatta politiker varit inblandade i korruptionsanklagelser i samband med den.
– Affären hade en långsiktig politisk påverkan och den skapade långvariga politiska konflikter, säger Hennie van Vuuren.
Den stora vapenaffären 1999 började med att den blockad som gällt mot Sydafrika under apartheid upplöstes, och den nyblivna demokratins försvar skulle rustas. Huggsexa utbröt bland världens vapenleverantörer, och statschefer som Tony Blair och Göran Persson reste till Sydafrika för att försöka få affärerna att gå i lås. 1999 genomfördes affären och Sydafrika köpte in nya ubåtar, helikoptrar och jaktflygplan, däribland 28 svenska Jas 39 Gripen-plan som utgjorde den enskilt största delen i affären.
