– För de offentliga finanserna är det här den största förändringen vi kommer att se framöver. När andelen människor som inte är i arbetsför ålder ökar, så måste de som arbetar betala för fler. Samtidigt kan vi räkna med att behovet av vård och sjukvård också blir större, säger han.

Behöver 90 000 invandrare/år

Enligt Konjunkturinstitutet kommer utgifterna för den offentliga servicen att öka i takt med att befolkningen blir äldre.

– Den offentliga konsumtionen som andel av BNP kommer stiga med mellan en och tre procentenheter till 2040 jämfört med idag. Ska finanserna vara hållbara betyder det att vi får höja skatterna i motsvarande grad. Vi har haft ett sådant skattetryck tidigare, fram till för tio år sedan ungefär, men då var också demografin mer förmånlig, med en mindre andel äldre, säger Jesper Hansson.

Men att höja skatterna räcker bara till en viss gräns och förutsätter att sysselsättningen står still eller sjunker. En annan lösning är att sysselsättningen ökar, vilket i första hand kräver att det finns människor i arbetsför ålder. Enligt Arbetsförmedlingen är det därför nödvändigt med en fortsatt hög invandring. I en rapport från förra våren har de räknat ut Sverige behöver ta emot runt 90 000 invandrare per år, för att därmed få en ökning med drygt 60 000 människor i arbetsför ålder, vara runt 40 000 väntas bidra till sysselsättningen. Den prognosen håller fortfarande, menar Mats Wadman, analyschef på Arbetsförmedlingen.

– Bristen på arbetskraft har egentligen ökat ännu mer sedan den analysen, men samtidigt har vi också haft en större invandring än vad vi räknade med, så slutsatsen är den samma idag som för ett år sedan. Ska vi kunna få den arbetskraft vi behöver till vård, skola och omsorg så räcker det inte med de personer som finns i Sverige idag. Det behövs ett tillskott om vi ska klara av det, säger han.

Arbete avgörande

Arbetsförmedlingens prognos bygger på att andelen som går från arbetslöshet till sysselsättning bland de invandrade, kommer att vara lika stort framöver som den har varit hittills. Och att åldersfördelningen är ungefär den samma. Enligt Lena Lundqvist, befolkningsstatistiker på SCB, tyder det mesta på att den kommer att fortsätta vara det.

– De flesta som invandrar till Sverige är mellan 20 och 30 år. Därför hade vi haft ännu större andel äldre utan invandring, säger hon.

Får Sverige en låg invandring de närmsta 45 åren kommer det enligt SCB leda till att andelen över 65 år blir ännu högre – 2060 skulle de utgöra nästan 30 procent av befolkningen. Även med en högre invandring kommer den gruppen att öka, men inte lika mycket. 2060 beräknas de utgöra 25 procent, och antalet personer över 80 år antas då vara 1,2 miljoner. Även Jesper Hansson på Konjunkturinstitutet menar att invandringen kan göra att samhället ändå kommer har råd att ta hand om de äldre.

– Lyckas vi integrera de nyanlända kan det bli en statsfinansiell vinst. Men avgörande är att en majoritet av dem kommer i arbete. Men oavsett, statens största utmaning i kronor räknat är inte de nyanlända, utan det är den åldrande befolkningen, eftersom de är betydligt fler.