Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet har alla talat om att skicka JAS-Gripenplan till Syrien, men försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill ännu inte spekulera i hur Sveriges hjälp till Frankrike kan se ut.

– Vi ska försöka så snabbt som möjligt ta reda på vad de franska önskemålen är och sedan får vi föra en diskussion och återkomma med ett resultat, sade han till Aktuellt.

”Kollektivt självförsvar”

Folkrättsexperten Ove Bring tycker inte att det rent folkrättsligt är problematiskt att ge militär hjälp till Frankrike och andra som ingår i koalitionen som utför flygräder i Syrien.

– Det är legitimt eftersom IS är en internationell organisation som inte respekterar FN-stadgans suveräna medlemsstater utan istället med våld försöker förklara ett kalifat. De som agerar mot IS gör det i kollektivt självförsvar i enlighet med FN-konventionen, säger Ove Bring.

I dagsläget innebär Sveriges insatser mot IS – som främst handlar om att utbilda kurdiska krafter i Irak – inte att vi är i krig, enligt Bring.

– Vi bidrar med rådgivning och utbildning – det handlar snarare om en försvarspolitisk utbildningsinsats än en krigisk insats.

Hur skulle det se ut om Sverige skulle gå in i Syrien med en militär insats efter Frankrikes vädjan?

– Om vi går in och använder oss av FN-konventionens kollektiva självförsvar så är vi i krig. Den koalition som bombar i Syrien nu kan man säga är i krig.

”Huvudlöst”

Men även om försvarsministern inte vill spekulera i hur Sveriges hjälp till Frankrike kan se ut säger Valter Mutt att det inte finns några planer på militära insatser mot IS-styrda områden.

– Det finns absolut inga beslut eller diskussioner som har nått mina öron om det. Jag bedömer det som osannolikt.

Vad säger du om de partier som redan har sagt att de skulle tänka sig att skicka JAS-plan till Syrien och Irak?

– Det får stå för dem. För mig verkar det ganska huvudlöst, ungefär som att försöka släcka en brasa med bensin.

Även Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, tycker att de som föreslår JAS-plan får besinna sig.

– Det är ansvarslöst att rusa iväg på det sättet innan vi vet vad Frankrike vill ha och vilket läge fredsförhandlingarna är i. Vi måste höja blicken. Det är framförallt viktigt att inte ytterligare militarisera konflikten eller försvåra för fredssamtalen nu, att få slut på kriget borde vara allas mål.

Klausulen som Frankrike åberopar har kritiserats av många, inklusive Schyman själv, säger hon, eftersom den innebär en risk för Sverige att dras in i ett militärt samarbete som skulle strida mot alliansfriheten.

Hon poängterar att det handlar om en frivillig del av försvarsklausulen.

– Jag hoppas att Sverige förstår att bidra med annat än militär utrustning. Vi deltar ju redan i utbildningsinsatsen, den linjen ska vi hålla. Sveriges roll ska också vara att stärka FN:s fredsförhandlingar.

Vill se diplomatisk lösning

Valter Mutt är också försiktigt optimistisk till en diplomatisk lösning, eftersom samtalen i Wien verkar gå åt rätt håll, och säger att han är rädd för att den upptrappningen som både Frankrike och Ryssland gjort kan leda till fler civila offer och göra den enklare för IS att rekrytera.

– I stället är det viktigt att strypa vapentillförseln till regionen och att införa sanktioner mot de som köper IS olja.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Hans Linde säger att det är självklart att Sverige ska stödja Frankrike i detta svåra läge, men understryker att det är vi själva som bestämmer på vilket sätt det ska göras. Han tror inte heller att svenska JAS-plan är lösningen på Syriens problem.

– FP har förespråkat svensk militär intervention i stort sett varje gång det uppstått en kris i Mellanöstern. Man ville skicka JAS-plan till Syrien även före attacken i Paris. I Afghanistan och Irak ser vi resultaten av den politiken. Omvärlden har redan genomfört 8 000 bombanfall mot Daesh. Det är knappast brist på stridsflyg som är det stora problemet för Syriens befolkning.

Detta har hänt

29 juni 2014

Efter att ha tagit över mycket territorium under första halvan av året utropar IS ett kalifat, alltså en islamisk stat i ett område som täcker delar av Syrien och Irak.

8 augusti 2014

USA kallar IS våld mot kristna yazidier för folkmord och drar i gång flygräder mot organisationen i Irak.

19 september 2014

Frankrike utför sin första flygräd mot IS-mål i Irak

22 september 2014

USA, med stöd av Bahrain, Jordanien, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, utför sina första flygräder i Syrien, med fokus på Raqqa i norra Syrien.

Oktober 2015

För första gången utför Frankrike en flygräd i Syrien, efter en lång rad operationer i Irak.

13 november 2015

Minst 129 personer dör i samband med sex terrordåd i Paris. IS tar på sig ansvaret för dådet och två dagar senare påbörjar Frankrike sin största bombning av IS-mål någonsin.

17 november 2015

Frankrike vädjar till resten av EU:s försvarsministrar om militär hjälp. Alla EU-medlemmar, inklusive Sverige, säger ja.

Islamiska staten

I juni 2014 utropade Isis ett nytt kalifat i de områden som gruppen kontrollerade i Syrien och Irak. Abu Bakr al-Baghdadi utnämndes till statens ledare och kalif. Samtidigt bytte ISIS namn till Islamiska staten. Främsta målet är att skapa en islamisk stat med stränga sharialagar. IS finansieras av rån, hot och utpressning samt intäkter från de oljefält som gruppen ockuperar. Islamiska staten kontrollerar nu ett område i Syrien lika stort som Storbritannien.

Daesh

IS kallas för Daesh av dess motståndare. Daesh är en akronym för den arabiska förkortningen av Islamiska staten i Irak och Sham, vilket blir Isis på svenska.

ISIL

I USA säger man ofta Isil, där l:et står för Levanten, europeiska ordet för Sham. Det historiska Bilad al-Sham (eller stor-Syrien) är ett begrepp som går tillbaka till islams tidiga historia, till umayyad- och abbasidkalifaten. Sham omfattade då dagens Syrien, Libanon, Palestina/Israel, Jordanien och Hatay-provinsen i dagens Turkiet.

Källor: BBC, SVT, ”Islamiska staten” av Loretta Napoleoni (Fri Tanke), Syrien – revolutionen, makten och människorna (Verbal förlag). New York Times, The Telegraph.

Artikel 42.7 i EU-fördraget

•”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

•Åtagandena och samarbetet på detta område ska vara förenliga med åtagandena inom Nordatlantiska fördragsorganisationen, som för de stater som är medlemmar i denna också i fortsättningen ska utgöra grunden för deras kollektiva försvar och den instans som genomför det.”

•Artikeln har aldrig tidigare provats, och enligt vissa tolkningar innebär den andra delen att Sverige skulle kunna behålla sin alliansfrihet, även om Frankrike ber om militär hjälp.