Det ligger även till grund för det värdlandsstöd som övades under militärövningen Aurora 17 i höstas där flera Nato-länder deltog. I början av maj närmade sig Sverige USA ytterligare, genom att tillsammans med Finland ingå ett nytt avtal om fördjupat militärt samarbete med militäralliansens dominerande aktör.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Eftersom det varken finns någon folkomröstning, någon rejäl folklig debatt eller opartisk forskning i frågan så är dessa små steg mot Nato i en mening en odemokratisk utveckling, säger Jan Öberg, docent och chef för Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.
Under radarn
När alliansregeringen ingick värdlandsavtalet med Nato år 2014 hade en majoritet av svenskarna aldrig hört talas om det, enligt en Sifo-undersökning. Fredrik Reinfeldt hade lyckats hålla det under radarn och väntade tills riksdagen stängt för sommaren innan han gav Försvarsmakten klartecken att börja förhandla med Nato. När avtalet sedan skrevs under mitt i valrörelsen var det bara tio dagar före riksdagsvalet. Värdlandsavtalet behövde därefter få stöd i riksdagen för att börja gälla.
När Alliansen förlorade valet hamnade den uppgiften på Peter Hultqvists bord – en uppgift som låg i linje med Hultqvists doktrin, men som tog ett och ett halvt år att genomföra på grund av det motstånd han mötte både inom partiet och från regeringskollegorna i MP.
Valter Mutt, utrikespolitisk talesperson i Miljöpartiet, har fortfarande inte släppt frågan.
– Värdlandsavtalet måste upp till omprövning. Det måste föras en öppen diskussion om det verkligen är någonting vi ska fortsätta med, när vi ser följderna och den smyganslutning till Nato som det innebär. Det är inte en avslutad fråga, säger han.
Nytt kritiserat avtal
Till följd av avtalet anlände nära 1 500 amerikanska soldater till Sverige i höstas för att öva värdlandsstöd. Det var den största svenska militärövningen sedan kalla kriget, som genomfördes tillsammans med flera Nato-länder.
För en månad sedan tecknades ett avtal om att ytterligare utveckla dessa möjligheter till gemensamma övningar. Det var den åttonde maj i år som Peter Hultqvist besökte militärhögkvarteret Pentagon för att underteckna en trilateral avsiktsförklaring med USA och Finland, något som Hultqvist kallar ”historiskt”.
Det trilaterala avtalet har mött motstånd både från V och MP, men även internt inom Socialdemokraterna, där den tidigare FN-ambassadören och biståndsministern Pierre Schori (S) hör till de mest högljudda kritikerna.
Lotta Johnsson Fornarve (V), som är ledamot i riksdagens försvarsutskott, tycker att avtalet är ett tecken på att utrikespolitiken har fel fokus.
– Vi är emot avtalet eftersom det gör att vi närmar oss USA och därmed Nato, vilket hotar vår trovärdighet som alliansfri nation. Jag tycker att Sverige ska återta sin roll som oberoende röst och verka för fred och nedrustning. Vi har sett i flera år hur Socialdemokraterna bidrar till att Sveriges trovärdighet i dessa frågor minskar, säger hon.
Sverige har de senaste decennierna deltagit i flera krig under Nato-flagg. 850 svenskar deltog i Natos insatser i Kosovo. År 2010 bestod den svenska styrkan i Afghanistan av 500 personer. Året efter skickade Sverige spaningsflyg till Natos krig i Libyen. Genom detta deltagande och de större övningar som skett tillsammans med Nato-länder har Sverige blivit ett av Natos närmaste partnerländer.
– Sveriges politik gör att vi binder oss till USA, vars imperium är på väg ned och som brutit upprepade gånger mot FN-stadgan och vars agerande är den enskilt största orsaken till att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Detta sker samtidigt som Ryssland målas upp som en stor fiende, för utan hotbilder skulle vi aldrig kunna närma oss Nato så mycket. Sverige skulle i stället kunna profilera sig som neutral mellanhand och fokusera på det fält som heter civil konfliktlösning, säger fredsforskaren Jan Öberg.
1994
Sverige ansluter sig till Natos samarbetsprogram för icke-medlemsländer, ”Partnerskap för fred”, PFP.
1999
Sverige ansluter sig till Natos Kosovo-styrka.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
2001
Riksdagen beslutar att Sverige ska bidra militärt till Natos insats i Afghanistan.
2007
Vid ett besök i Sverige säger Natos generalsekreterare, Jaap de Hoop Scheffer, att Sverige är ett av Natos mest aktiva partnerländer.
2011
Riksdagen beslutar att Sverige ska bidra med spaningsflyg i Natoinsatsen i Libyen.
2011
Ett informationssäkerhetsavtal ingås, som ger Sverige ökad insyn i Natos verksamhet och ökad möjlighet för svensk personal att tjänstgöra inom Nato.
2013
Sverige beslutar att bidra till reservstyrkeregistret under Nato Response Force, NRF.
2014
Värdlandsavtalet undertecknas, vilket gör det lättare och snabbare för Sverige att ta emot militärt stöd från Nato och underlättar för Sverige att vara värdland för Natoövningar.
2015
Sverige står värd för den internationella flygövningen ACE, där flera Natoländer deltar.
2017
Sverige övar på värdlandsstöd under den omfattande nationella försvarsövningen Aurora 17. De Nato-länder som deltog var förutom USA även Danmark, Estland, Frankrike, Litauen och Norge.
2018
Sverige avtalar om fördjupat militärt samarbete med USA, Natos dominerande stat.
