BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Varje islamistiskt dåd ökar på oron och rädslan och gör människor mer mottagliga för ett hatiskt budskap mot muslimer. Utan den militanta islamismen hade det blivit betydligt svårare att sprida det budskap som Sverigedemokraterna gör, säger Gellert Tamas.
Den nya boken är en fristående fortsättning på Lasermannen (2002) som blev Gellert Tamas stora genombrott. Då, under tidigt 90-tal, bevakade han demonstrationer där unga sverigedemokrater med rakade skallar och hakkors stod och heilade. Partiet hade ett tusental röster. I dag sitter de i Sveriges riksdag och är landets tredje största parti.
– Det är en utveckling som jag inte i min vildaste fantasi hade kunnat föreställa mig, säger Gellert Tamas.
Han ser slående likheter mellan Sverige för 25 år sedan och i dag. På vissa sätt har det till och med blivit värre.
– Förra hösten hade vi fler bränder på flyktingförläggningar än på det tidiga 90-talet. Då nådde du inte ut till lika många och kunde därför inte påverka i lika stor utsträckning. I dag finns hatet och propagandan bara ett klick bort.
2 000–3 000 aktiva hatare
Till en början var Gellert Tamas tveksam till om han skulle använda ett så starkt ord som hat i titeln.
– Det lät så effektsökande. Men ju mer jag jobbade med det här ju mer insåg jag att hat är ett mycket passande namn. Det är hat det handlar om. Hatet som ideologi, hatet som personlig och politisk drivkraft.
Hur många är hatarna?
– Omkring 2 000–3 000 stycken om du ser till de mest aktiva på nätets hatsajter. Men sen har du olika cirklar runt dem och de sträcker sig i dag över hela samhället. Det påverkar hela debattklimatet. Vi ser till exempel Svenska Dagbladets Per Gudmundson som tycker att anonyma näthatare som Julia Caesar borde släppas in i de etablerade medierna.
Boken tar sitt avstamp i terrorattackerna mot World Trade Center den 11 september 2001. Dagen som förändrar allt och som kommer att rita om den mentala kartan för en hel värld.
– Plötsligt fanns det en ny världsbild och en ny fiende – muslimerna. Det var 19 män som utförde dådet men 1 miljard människor fick skulden, säger Gellert Tamas.
Judarna byts ut mot muslimerna
Samma dag som flygplanen kör in i tvillingtornen firar Kent Ekeroth och hans tvillingbror Ted sin 20-årsdag. Kent Ekeroth kommer drygt tio år senare bli riksdagsman för Sverigedemokraterna, utveckla hatsajten Avpixlat och bli rikskänd i järnrörsskandalen.
Några år efter att New York stått i brand är han med och drar igång Sverigedemokraternas omorganisering av partiet. Judarna byts ut mot muslimerna som den huvudsakliga fienden.
– Det fanns en helt annan resonans för det budskapet då. Just på grund av den 11 september, säger Gellert Tamas.
Kent Ekeroth och hans bror har judisk bakgrund. De förlorade stora delar av sin släkt i Auschwitz.
Hur kunde de vilja gå med i ett antisemitiskt parti?
– Bara för att man är ett offer, eller tillhör en familj som lidit, så behöver man inte ha mer empati, säger Gellert Tamas.
Brödernas judiska bakgrund används av partiet för att rentvå sig från den antisemitistiska stämpeln.
– Partiet kan säga "titta, vi kan inte vara antisemitiska, vi har ju Israelvänner i partiet!".
Senast i förra veckan skakades Sverigedemokraterna av nya skandaler och den "övergivna" antisemitismen har åter blottats. Gellert Tamas är inte förvånad.
– Den sitter i partiets DNA. Det ser man när Anna Hagwall tycker att man ska begränsa Bonniers makt för att de är judar, eller när Oskar Sjöstedt tycker det är jätteroligt hans nazistiska vänner sparkar på får och skriker "judar".
Samspelet mellan individ och samhälle präglar Gellert Tamas böcker. Här löper Kent Ekeroth som en röd tråd genom berättelsen, ihop med figurer som självmordsbombaren Taimour Abdulwahab, seriemördaren Peter Mangs i Malmö och de svenska jihadkrigarna som strider i Syrien. Tillsammans är de med och formar det svenska hatet.
Vad skulle hända med svenska medier om SD fick makten?
– Jag tror vi ska vara väldigt noga med att ta SD på allvar. Jag utgår från att partiets företrädare menar vad de säger, och vad säger de? Att de ska ta bort kritiska medier i sinom tid. Att de vill ha offentliga rättegångar mot de ansvariga bakom mångkulturen, journalister, politiker och organisationer.
Undersökningar från SOM-institutet visar att svenskarna blir allt mer toleranta. Samtidigt har SD växt till att bli det tredje största politiska partiet. Hur är det möjligt? Gellert Tamas menar att det hänger ihop med en ökad polarisering i samhället. Men också att den här typen av undersökningar kan vara bedrägliga.
– Vi är bra på att vara toleranta när vi svarar på frågor. Men inte lika bra när vi faktiskt agerar, säger han.
Om du heter Ahmad kommer du ha svårare att få både jobb och bostad än om du heter Johan. Och den här strukturella diskrimineringen beror inte på SD – utan på alla andra partier, säger Gellert Tamas.
– Det är intressant hur lite vi fortfarande diskuterar den strukturella diskrimineringen. Vi har fortfarande politiker som inte erkänner att den finns, trots att mängder av forskning visar det. Det är en minst lika viktig – om inte viktigare – fråga att belysa än SD:s rasism.
SD:s digitala stormtrupper aktiveras
Arbetet med boken har tagit ett och ett halvt år och Gellert Tamas har påverkats starkt av att gräva i hatet.
– Det är inget kul. Det påverkar en både psykiskt och fysiskt. Man sitter hela dagarna och läser hat som bara väller ut över olika sidor på internet. Ärligt talat så förstår jag inte hur folk orkar hålla på att hata så mycket.
Han har fått bevittna hur rädslan sprider sig i samhället, då i princip ingen i boken, som till exempel berättar om Kent Ekeroth, velat ställa upp med sitt riktiga namn.
– De vet vad som händer om deras namn kommer på Avpixlat. Då kan SD:s digitala stormtrupper aktiveras och då strömmar hotmailen in.
När boken publicerades på Aftonbladet blev Gellert Tamas tvungen att sitta i möten med säkerhetsavdelningen.
– Så ser det ut i Sverige 2016 när man ska granska Sveriges tredje största parti. Det är ganska absurt när man tänker på det.
... varför Kent Ekeroth inte velat prata med honom i boken.
– Jag bad i ett tidigt skede Kent Ekeroth om en intervju. Efter en längre mejlkonversation, där han som motprestation bland annat krävde att få intervjua mig, ett mycket märkligt krav som jag dock gick med på, valde han till slut att inte ställa upp. Detta är ett ganska vanligt beteende från Kent Ekeroth, han ställer sällan upp på intervjuer och i de flesta fall bara när han känner att han har kontroll på situationen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
... vilka epitet det är rätt att sätta på SD i dag.
– Jag kallar dem islamfientliga. Det är vad de är – de är inte "islamkritiska". Att kalla dem rasistiska är mer komplicerat. Vad menar vi med rasism? Jag tycker det är svårt att använda ordet rasism för det finns en så snäv syn på vad det är i den allmänna debatten. SD är inte biologistiska rasister stöpt i 30-talets form. I dag handlar det mer om kultur och religion. Utifrån en sådan definition skulle de kunna klassas som rasistiska.
... det faktum att Donald Trump kan väljas till USA:s president om en knapp månad.
– Om det händer kommer hela vår planet att bli en osäkrare plats!
... vad som ger honom hopp om framtiden.
– Den kraft och energi som jag möter bland många unga i dag, inte minst när jag är ute och föreläser eller deltar i debatter.
... han någonsin tröttnar på att skriva om rasism.
– Jag har lovat mig själv massor med gånger att arbeta med ämnen som är mindre psykiskt och fysiskt ansträngande, men det slutar alltid med ännu en artikel, bok eller film som på något sätt berör frågan.
