Jeanette Bogathy är och besöker sin mamma och bror i Lillhärdal och ser med fasa över utvecklingen.
– Det är åtta bränder som härjar runt omkring, det gör mig orolig, det är otäckt. Branden sprider sig snabbt mellan trädkronorna när det blåser, vi vill bara ha regn just nu.
Jeanettes bror jobbar med släckningsarbetet och hon vittnar om hans orimligt långa arbetspass och brandslangar som fattar eld i hettan. Arbetet försvåras dessutom av att branden vid trängselområdet inte kan bekämpas fullt eftersom den härjar i ett militärt övningsområde med odetonerad ammunition.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Packat det viktigaste
Jeanettes Bogathys mamma Ingegärd är däremot inte lika orolig, hon säger att hon har en bra känsla i kroppen. Det till trots har hon packat ihop det viktigaste, mediciner, kläder och gjort i ordning mackor om det blir aktuellt med evakuering. Om det blir evakuering vet hon inte vart hon ska ta vägen.
Kanske är det de italienska vattenbombplanen som gör henne lugn, och mycket riktigt, medan planen är i full färd att fylla vattenbehållare (6000 liter pratas det om) får Jeanette Bogathy ett samtal av sin svägerska. Det blir ingen evakuering idag.
”Vi måste göra något”
På stranden till Lillhärdalssjön står Michal Thies tillsammans med sin dotter. Michal Thies, som kommer från Hamburg och nyligen har köpt hus i Lillhärdal, är oroad över det som händer här i Härjedalen och hemma i Tyskland på grund av det extrema vädret och lyfter gärna det till ett större perspektiv.
– Du kan prata med gamla människor här och hemma i Tyskland, du hittar inga gamlingar som sett denna typ av extrema väder i sin ungdom. Det är tydliga exempel att vi har stora problem med klimatförändringarna. Vi måste göra något och förändra vårt sätt att leva säger Michal och tittar på sin dotter.
Nere i Lillhärdal andas Alva och Alfons Bylund ut efter att ha fått beskedet om att det inte blir någon evakuering under dagen, även om hotet kvarstår. Paret flyttade hit 1969 och planerar nästa år jubileum med 40 år i byn. De berättar att de aldrig tidigare upplevt den här typen av bränder.
Men de har delade meningar om vilken roll klimatförändringarna har spelat.
– Jag tror inte på det, säger Alfons, men Alva håller inte med.
– Något fel är det ju med tanke på hur torrt det är.
Båda är dock eniga om att det viktigt att sätta in insatser mot bränderna direkt och är kritiska till att Sverige inte har egna plan att sätta in.
Gynnsam vind
Fågelsjö, några mil från Lillhärdal sitter Esbjörn Eriksson och leder arbetet från en provisorisk upprättad sambandscentral.
– Vi kämpar på här med både styrkor på marken och från luften med flyg och helikoptrar, säger han.
Under onsdagen anlände flygplanen från Italien. De planen finns med i den styrka som Esbjörn Eriksson nu förfogar över och som även innefattar helikoptrar från två olika företag. Trots att den akuta faran i Lillhärdal var över i onsdags kan läget snabbt förändras om förhållandena ändras.
– Vi får se hur det utvecklar sig, vinden ska enligt prognosen vara relativt gynnsam. Som det ser ut nu kommer vi få arbeta med den här branden flera dagar till. Omöjligt att säga hur länge i dags läget.
Runt om i landet pågår flertalet bränder i spåren av hettan som svept in över vårt land och även Esbjörn Eriksson ser ett samband med den globala uppvärmningen.
– Lyssnar man på experterna så råder det inga tvivel att det är klimatförändringarna som bidrar med detta extrema väder och det är kanske något vi får ser mer av framöver.
Under onsdagskvällen kom det äntligen en del regn, oklart hur det påverkar släckningsarbetet. Kampen mot bränderna är oviss, men en sak är enligt Esbjörn Eriksson säker: bekämpningen av dessa bränder och dess följder kommer bli långvarig.
40-tal bränder
Just nu rasar ett 40-tal bränder på olika håll i Sverige. Bland de värst drabbade finns Härjedalen, Dalarna och Hälsingland – bränderna täcker ungefär 25 kvadratkilometer i vardera landskap.
När denna tidning färdigställs har cirka 60 fastigheter evakuerats i Härjedalen, ungefär 40 fastigheter har evakuerats i Dalarna. Ungefär 125 personer har evakuerats i Hälsingland, 100 i Dalarna och upp till 90 i Gävleborgs län (Gästrikland).
Hjälp från grannländer
Italien och Frankrike har skickat två brandbekämpningsflyg vardera och Norge hjälper till med tio helikoptrar. Danmark har skickat 22 brandmän och i Sverige har 500 frivilliga från Försvarsmakten avbrutit sin semester för att hjälpa till i släckningsarbetet.
Ökad risk
Sedan slutet av 70-talet har risken för skogsbränder globalt ökat med 20 procent, enligt forskning från Stockholms universitet. Den ökade risken kopplas direkt till varmare väder, som leder till mindre fukt i markerna. Mindre fukt innebär att det blir lättare att tända eldar och ju fler och större torra områden, desto större risk för skogsbränder.
Mer extremväder
Förekomsten av extrema väderfenomen har fyrdubblats de senaste 36 åren, enligt en studie från European Academies' Science Advisory Council, som utgörs av vetenskapsakademierna i alla EU-länder samt Norge och Schweiz. Allra störst är ökningen av översvämningar, men även antalet fall av extrema temperaturer, torka och skogsbränder har ökat stort sedan 80-talet.
Värmerekord på löpande band
Planeten slår det ena värmerekordet efter det andra. Bara de senaste veckorna har värmerekord slagits på 13 olika håll på norra halvklotet.
– Det finns redan tydliga tecken på att värmeböljorna blivit fler och långvarigare. Det är en trend som kommer att fortsätta, men hur mycket beror på hur den globala uppvärmningen utvecklas, säger Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet till DN.
Att det har varit så varmt just i år är anmärkningsvärt eftersom planeten är inne i ett cykliskt väderfenomen vid namn La Niña, som vanligtvis kopplas till svalare temperaturer. Det första halvåret 2018 har varit den varmaste början på ett La Niña-år som någonsin uppmätts.
