– Vi kommer konsekvent se till att kvinnor, fred och säkerhet är ett tema. Det kan märkas till exempel när vi beslutar om mandat, det innebär att vi ständigt kommer att ställa frågan, "var är kvinnorna?". Är de med och skriver under fredsavtal, är de väl representerade? säger hon till TT.

Clara Bergström, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby, hoppas att den ambitionen kommer att stå fast.

– Vi befinner oss i en tid där jämställdhet och kvinnors rättigheter har en backlash i flera delar av världen, där vi ser hur konservativa krafter samarbetar på många håll. Men just för att det finns ett stort motstånd är det extra viktigt att driva en feministisk politik i säkerhetsrådet, även om jag inte tror att det kommer att bli lätt, säger hon till Dagens ETC.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Aktiva i fredsprocesser”

Också Louise Olsson, freds- och konfliktforskare, menar att det finns ett motstånd mot ett feministiskt perspektiv hos vissa i säkerhetsrådet. Men det betyder inte att Sverige inte kan vara pådrivande.

– Att göra allvar av de saker som står i fina policys och resolutioner som finns, sakta men säkert och väldigt politiskt strategiskt är vad man kan göra, säger hon till TT.

Clara Berglund menar också hon att Sverige måste se till att ett jämställdhetsperspektiv hela tiden finns med.

– Kvinnor ska vara aktiva i fredsprocesser och beslutsprocesser, samtidigt som man också alltid måste fråga sig hur kvinnor drabbas i olika konflikter och hur de ska skyddas.