För en månad sedan riktade FN:s särskilda rapportör för tortyrfrågor, den schweiziska folkrättsprofessorn Nils Melzer, skarp kritik mot USA, Storbritannien, Sverige och Ecuador för behandlingen av Wikileaks-grundaren Julian Assange. Detta efter att ha utrett frågan och besökt Assange i det brittiska fängelset tillsammans med läkare och psykiatriker specialiserade på medicinska effekter av tortyr.
– Assange har under flera års tid avsiktligt utsatts för allt grövre former av grym, omänsklig och förnedrande behandling. Den samlade effekten kan bara beskrivas som psykologisk tortyr, sa FN-experten Nils Melzer till Reuters.
Assange blev en av världens mest jagade personer i samband med att han hjälpte till att offentliggöra en stor mängd hemliga militära dokument år 2010.
Enligt FN-utredaren har Assange sedan dess försatts i en situation där han sitter inlåst på godtyckliga grunder, anklagas för ett brott som han inte kan försvara sig mot, möter en medial förtalskampanj och riskerar en politiserad skenrättegång i USA.
– Här talar vi inte om lagföring utan om förföljelse. Det innebär att juridikens makt, institutioner och processer medvetet missbrukas för dolda syften, sa Melzer i samband med att han presenterade utredningen om hur de fyra länderna hanterat ärendet.
Kritiken mot Sverige handlar till stor del om att Sverige inte har tagit sitt ansvar för att snabba på rättsprocessen efter sexualbrottsmisstankarna, inte tagit hänsyn till riskerna med ett utlämnande till USA samt att åklagarmyndigheten under nio år har spridit osaklig information, åsidosatt krav på anonymitet och inte levt upp till principen om att han är oskyldig tills motsatsen bevisas.
Avfärdas från svenskt håll
Från svenskt håll avfärdas nu anklagelserna. I svaret skriver UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld att regeringen inte håller med om bedömningen att Sveriges agerande skulle ha bidragit till att upprätthålla Assanges situation. Hammarskjöld konstaterar att Assange ”valde frivilligt att stanna kvar på den ecuadorianska ambassaden och de svenska myndigheterna har inte haft någon kontroll över hans beslut att göra det. Det stod Assange fritt att lämna ambassaden när som helst.”
Ingen begäran om utlämning
Elinor Hammarskjöld beskriver också att det finns en skyldighet att inleda en förundersökning så fort det finns anledning att anta att ett brott har begåtts, vilket ska förklara varför det väcktes misstankar om våldtäkt trots att de målsägande själva, enligt FN-utredaren, inte hade för avsikt att anmäla Assange för detta. Hammarskjöld redogör också för offentlighetsprincipen, som gör det möjligt för media att ta del av information i allmänna handlingar, för att förklara varför så mycket information om fallet har kommit ut. UD poängterar vidare att Sverige inte har fått någon förfrågan om att Assange ska utlämnas till USA, men Elinor Hammarskjöld utesluter dock inte att en sådan begäran kan komma.
Formell begäran
En formell begäran om utlämning till USA har dock inkommit till Storbritannien. Assange har enligt den amerikanska åklagaren brutit mot regler för dataintrång. Detta ska ha skett i samband med att han år 2010 samarbetade med visselblåsaren Chelsea Manning för att hjälpa henne att läcka en stor mängd hemliga militära dokument – som bland annat avslöjade hur en amerikansk stridshelikopter i Irak skjuter ihjäl civila och journalister.
FN-utredaren uppmanar både Storbritannien och Sverige att inte lämna ut Assange till USA, eftersom han där riskerar att torteras för att bli ett ”exempel” och för att möjligheterna till en rättvis rättegång där bedöms vara små.
