Hans vän Baris Onay översatte ett meddelade till svenska, där Mahmut Tat bad sitt offentliga biträde om hjälp för att stoppa utvisningen: ”Det är mycket akut och det är bara du som kan göra det, eftersom jag inte har någon advokat förutom dig.”

Svaret blev, på mycket byråkratisk svenska, att advokaten inte hade ett sådant uppdrag men att Mahmut kunde vända sig till personalen på förvaret och säga att han ville ansöka om hinder. Migrationsverket har då skyldighet att lyssna och pröva skälen. 

– Men han kunde inte prata svenska med personalen. Och tänk när han satt där i förvaret, han kunde höra flygplanen, han visste att de ville skicka ut honom och han var så stressad. Han kunde inte förstå vad hon skrev till honom och det gör knappt jag heller, säger Baris Onay när Dagens ETC möter honom i hans hem i Mölndal.

Blivit förhörd av Säpo

Dagen efter hans sista sms, fredagen den 1 december, utvisades Mahmut Tat till Turkiet. Där har han anklagats för samröre med PKK och blivit dömd till mer än sex år i fängelse. Han hade lyckats ta sig till Sverige 2015 och sökte asyl här, men fick avslag gång på gång och nekades uppehållstillstånd av Migrationsverket – efter att detta förordats av Säkerhetspolisen. 

Mahmut Tat är ännu ett exempel på en kurdisk person som fått stora problem med Säpo under sin asylprocess. Han har själv tidigare uppgivit för den oppositionella turkiska tidningen Duvar att Säpo förhört honom och ställt frågor om att hans dom i hemlandet, samt hans deltagande i två kurdiska demonstrationer i Sverige där det viftats med PKK-flaggor. 

Dagens ETC har i en lång artikelserie sedan 2020 granskat ett flertal liknande fall. 

”Inga relationer till PKK”

Några dagar efter utvisningen har det mediala intresset svalnat i Sverige, men ännu inte utomlands. Såväl internationella medier som Turkiets regimlojala medier har kopplat samman utvisningen med Turkiets krav på Sverige i anslutning till Natoprocessen. 

”Utvisningen av PKK-terroristen är en början som visar (Sveriges) uppriktighet”, sa också Turkiets justitieminister Bekir Bozdag i veckan. 

– Mahmut har aldrig haft några relationer till PKK. Han var en busschaufför i Dersim och i byn dit han körde har folk alltid bett honom köpa med sig varor till dem. En avhoppare från PKK har sedan anklagat honom för att ha levererat batterier och gödsel till dem. Detta kunde användas för att tillverka en bomb, står det i de turkiska handlingarna, säger Baris Onay.

Dagens ETC har haft kontakt med Mahmut Tats före detta advokat i Turkiet, den tidigare parlamentsledamoten Hüseyin Aygün, som läst igenom utredningen och kallar den helt substanslös. Han tror att avhopparen tvingats säga vad han sagt.

– Mahmut har på sin höjd sympatiserat med ett lokalt maoistiskt parti, Dersim, som inte ens är illegala. Men det spelar inte någon roll vem man är, om man är en aktiv person på vilket sätt som helst så kan de hitta på dåliga saker om dig, säger Baris Onay.

Förnedring och misshandel

Hans slutsats är att utvisningen hade kunnat skjutas upp om Mahmut Tat hade fått hjälp av en mer engagerad advokat. Problemet var dock att det inte gick att hitta en sådan. Baris Onay letade själv i flera dagar. En advokat som nog kunde ställa upp var upptagen för stunden, alla andra sa nej.

I centrala Göteborg träffar Dagens ETC advokaten Abdullah Deveci som var Mahmut Tats offentliga biträde fram till 2020. Han engagerade sig också efter att hans före detta klient hade gripits, men trots att han kontaktade ett tiotal advokater var det inte någon som ville ta sig an ärendet. 

– Alla sa att de inte hade tid eller att deras byrå inte tillät det. Eller så sa de helt öppet, att de inte vill förlora sitt jobb, säger han till Dagens ETC.

Abdullah Deveci menar att detta vittnar om hur det uppstått en rädsla i advokatkåren för att ta sig an kurdiska utvisningsärenden, om de har att göra med både Säpo, Sveriges regeringspolitik – och numera också den svensk-turkiska Natoprocessen. Han menar att han själv är ett exempel på hur man kan bestraffas om man bråkar lite för mycket. 

Det är personer som Mahmut som bara är asylsökande som kommer bli offer.

Abdullah Deveci var tidigare också offentligt biträde åt Resul Özdemir, den första asylsökande kurden som anklagades för samröre med PKK och som utvisades till Turkiet i april 2020. 

I Migrationsverkets beslut för Mahmut Tat som också kom 2020, som Dagens ETC tagit del av, påstod man att ”förhållanden i häkten och fängelser i Turkiet inte är sådana att sökande är i behov av internationellt skydd”. Man hänvisade till att Resul Özdemir tidigare samma år därför också mottagit ett utvisningsbeslut.

– När vi gick igenom Mahmuts fall i domstol i oktober samma år hade jag med mig en bild på Resul, från när han hade gripits vid ankomsten till Turkiet. Det syntes att han hade blivit slagen och han stod mellan två turkiska flaggor i förnedring. 

Medborgare påverkas inte

Sveriges Radio rapporterade att Resul Özdemir, enligt sin advokat i Turkiet, utsattes för tortyr direkt vid ankomsten. Abdullah Deveci menade därför att han inte alls gick att använda som ett exempel på att Sverige utvisat en turkisk medborgare utan problem. Han sa att det här var ett politiskt mål. Efter det entledigades han som offentligt biträde för Mahmut Tat. Han har i efterhand också entledigats från flera andra ärenden som involverar utvisningshotade kurder, vilket stått honom dyrt ekonomiskt. 

Beslutet som nu lett till att Sverige utvisat en andra asylsökande kurd till Turkiet fattades redan förrförra året, långt innan Natoprocessen inleddes. Men Abdullah Deveci, som har insyn i flera andra liknande kurdiska ärenden, fruktar att antalet utvisningsförsök kommer öka om Turkiet fortsätter sätta hårdare tryck på Sveriges regering.

– Jag är säker på att det kommer försätta. Turkiets utlämningslista är inte seriös, nästan alla på den är svenska medborgare. Det är personer som Mahmut som bara är asylsökande som kommer bli offer.