Sådana bristningar, även kallade sfinkterskador, innebär att kvinnans underliv helt eller delvis spricker från slidan till ändtarmsöppningen och skador uppstår på den yttre och ibland inre ändtarmsmuskeln och väggen i ändtarmskanalen. Flera får livslånga besvär av sina skador, såsom ett sämre sexliv, inkontinens och smärtor i underlivet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det finska greppet

Av de nordiska länderna är det endast Island som har en högre frekvens av tredje och fjärde gradens bristningar vid vaginala förlossningar än Sverige. I Finland får endast 1,2 procent av alla kvinnor som föder vaginalt de svårare graderna av förlossningsskador. De låga siffrorna brukar förklaras med det så kallade ”finska greppet”, ett grepp där barnmorskan i krystningsskedet av förlossningen trycker mot barnets huvud och samtidigt stöttar i mellangården med den andra handen för att stödja vävnaden så den får tid att töjas ut. Barnets huvud hindras från att komma ut för snabbt och skador kan förhindras.

Positiv utveckling i Norge

Norge hade en lång period en liknande utveckling av antalet svåra bristningar som i Sverige. År 2004 låg de båda länderna på ungefär samma nivå, strax över fyra procent. Men genom en aktiv strategi från år 2006 och bland annat med hjälp av det ”finska greppet” – i Norge kallat det ”norska greppet” – har antalet vaginala bristningar i Norge nu sjunkit till en betydligt lägre nivå än i Sverige med inte ens två procent.

I Danmark är antalet bristningar närmare Sverige med 2,7 procent. I de flesta länderna har det skett en minskning de senaste åren. I Sverige har regeringen avsatt pengar för att minska antalet förlossningsskador.