Asylrättsjuristerna Nadja Hatem och Viktor Banke ser konsekvenserna av de nya reglerna i sin dagliga praktik.

– Den ojämförligt hårdaste förändringen är inskränkningen av rätten till familjeåterförening. De svenska reglerna i den delen är bland de striktaste i hela Europa. Tillfälliga uppehållstillstånd innebär ju i alla fall ett skydd, så länge de beviljas, säger Viktor Banke, när vi ses alla tre över en kaffe på Hotel Grand Central i city i Stockholm. Höstkylan har kommit, och nu börjar det bli uppenbart vad den nya asyllagen verkligen innebär för dem som berörs av den.

Nadja Hatem har flera klienter som överväger att lämna Sverige eftersom de saknar möjligheter att återförenas med sina barn här.

– Människor behöver sin familj. Men har de en gång sökt asyl här är resten av Europa stängt för dem, så vissa överväger att återvända till landet de flytt från eller att köpa ett pass och försöka ta sig någon annanstans, säger hon.

Apatiska barn

En särskilt utsatt grupp bland Nadja Hatems klienter är de apatiska barnen.

– Den som har sett ett apatiskt barn kan aldrig glömma den bilden. Tidigare fick de ganska ofta permanent uppehållstillstånd, och kunde så småningom vakna upp. I dag får de på sin höjd stanna tillfälligt. Det ger inte den trygghet som krävs för att de ska tillfriskna, säger Nadja Hatem.

Ett uppmärksammat fall bland Viktor Bankes ärenden gäller en åttaårig pojke från Irak som kom ensam till Sverige. Han har fått tillfälligt uppehållstillstånd ett år, men får inte återförenas med sina föräldrar.

– Regering och riksdag beslutade inte om några undantag i lagen, inte ens för så små barn, säger Viktor Banke.

Samtidigt är Sverige och andra länder bundna av internationell rätt, bland annat Europakonventionen, som säger att var och en har rätt till ett familjeliv. Nadja Hatem och Viktor Banke väntar sig att många asylärenden kommer att prövas i Europadomstolen.

– Det är ganska unikt att man inför en lagstiftning som man inte ens vet om den är laglig, konstaterar Viktor Banke.

Det stora antal asylsökande som kom till Sverige förra hösten skapade en ansträngd situation. Inte minst eftersom inga förberedelser vidtagits trots att myndigheter förutsett situationen.

– S och MP började tala om att mottagandet måste vara värdigt, men som jurister har vi ett rättighetsperspektiv och asylrätten är inte skriven för att den ska upphöra när det slutar vara värdigt, utan för att människor ska få skydd, säger Viktor Banke.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Frågan är hur mycket vi är beredda att ge upp för att ge människor det skydd de enligt internationell lag har rätt till, säger han.

– Den diskussionen tror jag inte S vill ha, istället vände de. Tanken att ingen ska behöva lida i Sverige lever nog kvar inom socialdemokratin, men om det innebär att man förskjuter lidandet till någon annanstans så är det inte så vältänkt, säger han.

I takt med regeringens u-sväng vände också flyktingdebatten. Bara några månader efter att bilden på treårige Alan Kurdi spritts över världen, förvandlades flyktingarnas kris till en nationell svensk kris i debatten.

– Det är ett väldigt tydligt fokusskifte, från dem till oss. Det för med sig att stödet för en generös asylpolitik minskar, vilket jag inte klandrar någon för. Om politikerna talar om systemkollaps så är det klart att människor känner obehag, säger Viktor Banke.

Utdragen process

Under 2016 har Sverige tagit emot betydligt färre asylsökande än förra hösten, drygt 2 000 ansökningar i månaden enligt Migrationsverket, färre enligt Eurostats siffror. Den skärpta lagstiftningen kan vara en bidragande faktor, men framför allt är minskningen en följd av de militariserade gränskontroller som införts hela vägen ner till Ungern och EU:s avtal med Turkiet, menar han.

– Men den viktigaste biten för svenskt vidkommande är ID-kraven på den danska sidan. Väldigt många som flyr saknar giltiga ID-handlingar.

För dem som ändå lyckas ta sig hit väntar en utdragen process, som inte sällan präglas av osäkerhet och godtycke.

– Det händer att exakt samma typ av ärende, med samma typ av händelseförlopp och samma åberopade skyddsskäl ger två helt olika utfall. Ibland skiljer sig bedömningarna för medlemmar ur samma familj. Det lämnas extremt stort utrymme till Migrationsverkets tjänstemän om hur lagen ska tolkas, och många av dem är nya i sitt arbete, säger Nadja Hatem.

Den nya lagen, nytolkningarna av den gamla och det politiska tryck som tillkommit under det senaste året gör det ännu mindre rättssäkert, menar Viktor Banke.

– Man ska vara bra godtrogen om man förutsätter att inte enskilda tjänstemän påverkas, säger han.

Viktor Banke skriver regelbundet i flera medier om asylrättsfrågor. På Expressens ledarsida har han kallats ”aktivist”.

– Det är helt barockt, jag gör ingenting utöver mitt uppdrag förutom att opinionsbilda. När ett rättsområde är så utsatt som asylrätten är det vår skyldighet att stå upp för rättssäkerheten, men något har hänt som gör att man ser engagemang för människors lika värde som någon form av aktivism. Det säger något om vår tid; mänskliga rättigheter i allmänhet och asylrätten i synnerhet ses inte längre som nollpunkten – utan som en partsställning, säger han.

Värdeglidningen sker i ett sammanhang, där ledare som Donald Trump, Recep Tayyip Erdoğan, Marine Le Pen och Jimmie Åkesson får utrymme och idéer om nationalstaten växer sig starkare, menar han.

– Mänskliga rättigheter börjar betraktas som något flummigt, utanför rättsordningarna, något som etablissemanget bestämt emot medborgarnas vilja – och det är obehagligt. Om den demokratiska rättsstatens gräns vore knivskarp skulle inte Jimmie Åkesson vara ett seriöst regeringsalternativ och inte de andra jag nämnde heller.

När vi istället kringgår vårt ansvar genom buffertzoner utanför Europa som hindrar människor att ta sig in och ställer ID-krav på skyddssökande vid gränsen, är vi ute på hal is.

– Det är ett historiskt misstag att vi försöker runda asylrätten samtidigt som antidemokratiska krafter bjuds in att sitta med vid bordet. Sammantaget ger det en skrämmande bild av 2016, säger Viktor Banke.

Tidslinje. Då: Inga murar Nu: Andrum

2 september 2015

Bilden av drunknade treåringen Alan Kurdi i Turkiet sprids över världen

6 september

Statsminister Stefan Löfven talar på Medborgarplatsen i Stockholm. ”Mitt Europa bygger inte murar”, säger statsministern.

3 oktober

Migrationsminister Morgan Johansson (S) säger att boenden snart är slut. Ungefär 1 000 personer om dagen söker syl i Sverige.

22 oktober

Migrationsverkets nya prognos släpps – uppemot 170 000 personer väntas söka asyl i Sverige 2016.

23 oktober

Efter blocköverskridande förhandlingar beslutas att Sverige ska gå från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd.

30 oktober

Utrikesminister Margot Wallström (S) säger att ”systemen riskerar en kollaps”.

9 november

Anna Kinberg Batra (M) säger att Sverige riskerar en ”systemkollaps”.

12 november

Sverige inför gränskontroller.

24 november

Regeringen presenterar en rad åtgärder som anpassar asyllagstiftningen till EU:s miniminivå, för att skapa ”andrum” i flyktingmottagandet.

4 januari 2016

ID-krav införs på allmänna transportmedel till Sverige.

18 mars

EU sluter avtal med Turkiet, som mot en ersättning av 30 miljarder kronor förbinder sig att inte låta flyktingar passera till EU.

21 juni

Riksdagen röstar igen den nya asyllag som bland annat innebär att alternativa skyddsbehövande inte har rätt att återförenas med sina familjer i Sverige och att uppehållstillstånden blir tillfälliga.

Januari-oktober

Hittills i år har drygt 20 000 personer sökt asyl i Sverige enligt Migrationsverket. Eurostat, som bara räknar förstagångsansökare, anger lägre siffror, drygt 4 000 för andra kvartalet 2016.