Det var under en gemensam pressträff som Erdogan namngav en specifik ”terrorist” i Sverige han såg som extra viktig att få utlämnad till en turkisk fängelsecell. På ett ögonblick blev Bülent Kenes en symbol för vad det skulle kosta att ingå en överenskommelse med den auktoritära ledaren i Ankara: Sverige skulle behöva offra Erdogans landsflyktiga kritiker som sökt en fristad i vårt demokratiska system.

Ändrad bedömning i och med Nato

I veckan har Dagens ETC avslöjat att regeringen och myndigheterna i hemlighet har motarbetat den regimkritiska Gülenrörelsen sedan Natoprocessen började. Migrationsverket har skickat landsflyktiga gülenisters asyl- och uppehållstillståndsärenden vidare till Utrikesdepartementet – eftersom de anses kunna skada Sveriges relation till Turkiet. Hos UD har ärendena fastnat istället för att gå till beslut. 

– Jag försöker behålla min optimism. Men det här är stort, och jag hoppas verkligen att Sverige inte blivit en vasallstat till Turkiet, säger Bülent Kenes när Dagens ETC når honom.

Han var tidigare chefredaktör för den engelskspråkiga dagstidningen Today’s Zaman, som kritiserade Erdogans styre fram tills att den kriminaliserades i spåren av kuppförsöket 2016. Tidningen hade kopplingar till den religiösa Gülenrörelsen. Bülent Kenes har stått rörelsen nära men aldrig varit medlem, enligt honom själv.

Sedan den uppmärksammade pressträffen med Erdogan hösten 2022 har den officiella bilden varit att Ulf Kristerssons regering behållit en och samma syn på gülenisterna. Turkiet kallar dem för terrorister och har krävt svenska åtgärder mot flyktingarna. Men inga andra ser Gülenrörelsen som ett problem, allra minst Sverige. Men Dagens ETC:s granskning visar att regeringen och myndigheterna alltså ändå har ändrat sin bedömning av Gülenrörelsen, i det dolda och efter att Natoprocessen drog igång.

Nato en unik möjlighet för Erdogan

Nu går Bülent Kenes tankar åt två håll. Å ena sidan vill han verkligen inte tro att regeringen och myndigheterna har behandlat alla Gülenkopplade flyktingärenden på samma sätt.

– Jag känner trots allt flera personer i Malmö, Göteborg och Stockholm som fått både uppehållstillstånd och medborgarskap. Jag försöker behålla min optimism och tolka situationen som att alla de andra dröjsmålen beror på tekniska omständigheter. Inte på politiska omständigheter, för att vi gjort eftergifter mot Erdogans regim. 

Å andra sidan, menar han, innebar Natoprocessen att Sverige gav en unikt stor möjlighet för Erdogan att manipulera samhället, blanda sig i lagstiftningsprocesser och påverka både politiska fri- och rättigheter och demokratiska institutioner. Och andra flyktingar han känner i länder som Tyskland, Belgien och USA har den senaste tiden lyckats få uppehållstillstånd och medborgarskap godkända där. 

– Attityden har varit annorlunda där, även om man också i de Natoländerna har ett samarbete med Erdogan. Jag har varit i Sverige i åtta år, men jag befinner mig fortfarande i samma situation. Jag har sökt permanent uppehållstillstånd en andra gång och väntar ännu på det. Det är oacceptabelt att jag och andra behandlas på det här sättet när vi är politiska flyktingar som ska skyddas svensk och internationell lag. Vi ser inte det där skyddet, säger Bülent Kenes.

Risk för förföljelse

I december 2022 kom det efterlängtade beskedet att Högsta domstolen stoppade utlämningen av honom till Turkiet, eftersom det ansågs föreligga risk för förföljelse. Beslutet kritiserades av den turkiska regeringen. Men även efter det har svenska myndigheter fortsatt samarbeta med sina turkiska motsvarigheter, som fortsatt jaga efter Bülent Kenes. 

Efter HD-beslutet tog Ekobrotts­myndigheten kontakt och bad om ett vittnesmål, eftersom en åklagare i det regeringskontrollerade turkiska rättsväsendet beskyllt Bülent Kenes för att ha försökt ”framtvinga Turkiets ekonomiska kollaps”. Det enda beviset mot honom utgörs av en ekonomiartikel som han lät publicera i sin tidning. 

– Tekniskt sett pågår det här ärendet fortfarande, men jag vet inte vad nästa steg har blivit i det här samarbetet med de turkiska myndigheterna.

”Borde oroa alla svenskar”

I avtalen som undertecknats av regeringen Andersson, respektive regeringen Kristersson vid Natos toppmöten i Madrid 2022 och Vilnius 2023 har Sverige förbundit sig till att ha ett permanent säkerhetssamarbete med Turkiet för att gemensamt bekämpa terrorism. Det har skapat en situation där Sverige på sätt och vis fortfarande hålls som gisslan av Erdogan, resonerar Bülent Kenes. Den stora frågan är varför man fortfarande går med på att samarbeta.

– Det är inte logiskt, processen är ju avklarad och Sverige har blivit medlem i Nato? Det här avslöjandet om Migrationsverket och UD visar hur till och med maktfördelningen i Sverige verkar ha påverkats, när regeringen har försökt lägga sig i de oberoende myndigheternas beslutsfattande bara för att göra Erdogans regim nöjd, säger Bülent Kenes.

Det här är med andra ord inte bara ett bekymmer för Gülenkopplade personer eller andra regimkritiker från Turkiet, det borde även oroa alla svenskar, menar han.

– När en av parterna i ett avtal helt tydligt missbrukar punkterna i det så borde den andra parten kunna dra sig tillbaka från avtalet. Det svenska civilsamhället borde sätta press på regeringen så att de gör det, annars kommer alla de risker vi redan ser även de bli permanenta.