– Röda korset är en väldigt speciell organisation eftersom den har så hög trovärdighet och stark internationell förankring. De har en unik blandning av tusentals volontärer och människor som satsar pengar för att organisationen ska göra något bra av dem. För mig är det ett oerhört förtroende att få jobba i en sådan organisation, säger Martin Ärnlöv.

”En underutnyttjad sektor”

Att jobba för icke-vinstdrivna organisationer var inte ett självklart val från början. Efter en klassisk småstadsuppväxt i Alingsås flyttade han till Göteborg för att plugga på Handelshögskolan och läsa strökurser i statsvetenskap. Han var medlem i flera välgörenhetsorganisationer men på den tiden sträckte sig hans konkreta engagemang sällan längre än att delta i Amnestys brevkampanjer. Efter examen började han jobba på SKF för att sedan gå vidare till den internationella kemikoncernen Akzo Nobel där han ansvarade över ekonomi och administration.

– Under alla år hade jag med mig en naiv dröm om vara med och rädda världen och jag var övertygad om civilsamhällets viktiga roll. Inom den privata företagsamheten finns många dedikerade människor som brinner för sin sak men i grunden handlar allting om att ta vara på affärsidéer. Finns det ingen tillväxt och långsiktig lönsamhet så finns det inte heller något motiv att ha kvar företagen, säger han.

Efter 15 år lämnade han därför näringslivet och började jobba som ekonomichef på Bräcke diakoni. Sedan tio år tillbaka är han vd och -under sina år vid makten har han sett den kristna vårdstiftelsen växa från några hundra till över tusen anställda och etablera sig på flera orter utanför Göteborg. Numera sitter han också i styrelsen för Individuell människohjälp och är ordförande i branschorganisationen Famna som samlar icke-vinstdriva organisationer inom vård och -omsorgssektorn. Han vill inte gradera olika samhällsinsatser men över övertygad om att Sverige skulle vara ett lite bättre land om civilsamhällets organisationer vore större och hade mer inflytande.

– Företagen är otroligt viktiga för om de inte tar fram nya smarta tjänster och produkter kan inte vårt välfärdssamhälle -bestå. Kommuner och landsting behövs eftersom de garanterar medborgarna en bra struktur och att de får förskoleplatser, läkarbesök och andra saker som invånarna har rätt till. Men så finns -civilsamhällets organisationer som är några slags -hybridorganisationer som behöver leva i den här miljön men ändå ha kvar sin egen identitet.

Vad är det du gillar med civilsamhällets organisationer?

– De har ett trovärdighetskapital som skapar tillit i samhället och jag tycker att det är en underutnyttjad sektor. Jag lockas också av att arbeta i den miljön eftersom de existerar utifrån att människor vill vara där och vill att de ska finnas.

Vill bidra med energi

En av de stora utmaningarna för frivilligorganisationerna framöver tror Martin Ärnlöv är att motverka de stora sociala och ekonomiska -klyftorna som finns i samhället. Globalt tror han att klimatfrågan kommer att bli allt -viktigare.

– Klimatfrågan är viktig eftersom den kommer att ge stora konsekvenser som ökade flyktingströmmar, som i sin tur aktualiserar frågan om vi ska skydda det vi har själva eller vara människor på planeten. Jag har inget facit på hur man ska lösa de här frågorna men jag hoppas att Röda korset ska vara med och hitta dellösningar och dra det här åt ett bra håll.

I slutet av mars tar han över rollen som generalsekreterare och han ser fram emot att känna in organisationen och staka ut en ny kurs tillsammans med medarbetarna. Själv hoppas han kunna bidra med energi och frimodighet, men också med några erfarenheter från näringslivet.

– 15 år av internationellt affärsliv har självklart påverkat mig som person, och vissa bitar har jag med mig därifrån. Det är begrepp som att man jobbar fokuserat och med rätt saker, och att man har ett tillräckligt tempo.

”Hade inte kunnat göra lika i affärslivet”

Han är glad över sina näringslivserfarenheter men han svårt att se hur han skulle kunna återgå till att jobba inom affärsvärlden, eftersom han är en mer mångfacetterad människa i dag.

– Antagligen skulle jag tycka att det var alldeles för endimensionellt och jag skulle ha svårt att göra vissa prioriteringar. Jag gillar att jobba i en miljö där man kan göra saker som inte är lönsamma på kort eller halvlång sikt. Vissa saker gör man inte för att de ska betala sig utan för att situationen kräver det. Till exempel när vi på Bräcke diakoni startade asylboenden för unga, då var det inte en affärsidé utan en samhällelig nödvändighet. Det är en otrolig förmån att arbeta på det sättet och jag hade inte kunnat göra likadant i affärslivet.