BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Tidigare fanns regler för hur lägenheter skulle förmedlas rättvist. Det fanns inga inkomstkrav för hyresrätter. På så vis motverkade man segregering, säger Dominika Polanska, sociolog vid Uppsala universitet vars forskning rör sociala rörelser som arbetar med boendefrågor.
Utvecklingen har fortsatt i samma riktning sedan 1990-talet, menar hon – mot mer marknadsanpassning och mindre inflytande för hyresgästerna. Den senaste betydande förändringen skedde 2011, när fastighetsbranschen drev igenom den nya Allbolagen, som innebär att allmännyttans bolag måste gå med vinst. Detta har lett till att hyrorna har höjts ytterligare.
– Allbolagen blev pricken över i för den nyliberala bostadspolitiken, säger Dominika Polanska.
Miljonprogram i behov av renovering
En annan viktig aspekt av dagens bostadssituation är miljonprogrammen. De runt en miljon bostäder som uppfördes under 1960- och 70- talen i syfte att bygga bort den dåvarande bostadsbristen, är i behov av renovering. Det rör sig om en fjärdedel av alla svenska hem. Med dagens bostadspolitik är det näst intill omöjligt att bekosta nödvändiga stambyten och upprustningar utan att hyresgästerna drabbas ekonomiskt, menar Dominika Polanska.
– Förr fanns det renoveringsfonder i de allmännyttiga bostadsbolagen, med besparingar från hyresinbetalningar. De är borta i dag, och man lägger därför på renoveringar av kök eller badrum enbart för att kunna bekosta det som måste göras.
Det är inga blygsamma hyreshöjningar det rör sig om. I Eriksberg i Uppsala har boende fått besked om att deras lägenheter kommer att bli 70 procent dyrare att bo i efter renovering. I Stockholmsförorten Hagsätra har det förekommit hyreshöjningar på hela 110 procent.
– Många mår dåligt av ovissheten om de kommer att kunna bo kvar. Segregationen ökar när de som inte har råd tvingas att flytta till områden med lägre medelinkomst, säger Dominika Polanska.
Regeringen har avsatt 1 miljard kronor per år till renoveringar av hyresrätter. Men enligt Dominika Polanska kommer det inte på långa vägar att täcka kostnaderna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Rut och Rot budgeteras med 23 miljarder, och ränteavdragen för bolån med 30 miljarder. Med andra ord får de som äger sina hem betydligt mer bidrag för att renovera.
Den svenska situationen är inte unik. Samma krafter driver bostadsmarknaden i stora delar av världen, menar Dominika Polanska. Men om utvecklingen här fortsätter i samma takt kommer Sverige snart att ha hög bostadslöshet i internationella jämförelser. För närvarande pågår en utredning för att undersöka om hyresgästernas ställning och hyresrätten som attraktiv boendeform. Regeringen har utsett Agneta Börjesson (MP) till särskild utredare. Dominika Polanska är hoppfull.
– I dag har man som hyresgäst inget inflytande alls. Visst går det att överklaga till exempel renovering, men det är alltid hyresvärden som vinner. Överklagan leder i praktiken bara till fördröjning. Förhoppningsvis sätter utredningen ned foten. Hyresgäster håller andan och hoppas på mer makt.
För lite och för dyrt
Enligt Boverket behöver man bygga 70 000 nya lägenheter per år för att övervinna bostadskrisen till år 2030. Som det ser ut i dag byggs för lite och för dyrt, menar Dominika Polanska. Om staten subventionerade alla som ville bilda allmännyttiga bostadsbolag skulle det bli billigare att både bygga och bo.
– Sedan kan man ju undra varför det skulle vara så otänkbart att staten bygger bostäder. Det har aldrig hänt i Sverige och ses som ett väldigt radikalt förslag.
Dominika Polanska välkomnar intitiativ som Bostadsvrålet. Hon menar att det behövs ett forum där samtal om bostadskrisen inte sker över huvudet på de drabbade, utan av dem själva.
– Jag hoppas på mobilisering och kunskapsspridning. Sverige behöver en aktiv bostadspolitik, säger hon.
