– Vi har redan nu vardagshändelser, som vi kallar det men som kan innebära ett fruktansvärt mänskligt lidande för enskilda, det vill säga bränder, olyckor och svåra sjukdomsfall där vi ser att våra resurser inte räcker till. Vi har fått placera flera svårt sjuka i samma ambulans. Patienter som sedan har hamnat på intensivvårdsavdelningar. Det är inte värdigt Sverige, säger Emil Skoglund till Dagens ETC. 

Grytor och bjällror för att larma

Sveriges kommuner och regioner (SKR) varnar för att det ekonomiska läget i sjukvården är den värsta krisen sedan 90-talskrisen. Enligt SKR kommer regionerna att göra ett underskott på 24 miljarder under 2024 framför allt på grund av på grund av inflation och stora pensionskostnader. Regeringen har inte skjutit till pengar för att täcka de underskotten. En tredjedel av regionerna kommer därför att tvingas skära ned på personal. Och andra regioner har infört anställningsstopp och stängt avdelningar.

Till skillnad från soldater och vapensystem, som förhoppningsvis aldrig behöver användas, så får medborgarna avkastning på utökad sjukvårdskapacitet även i fredstid.

Samtidigt har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) riktat kritik mot 27 sjukhus i landet. Det saknas vårdplatser och IVO bedömer att patientsäkerheten inte kan garanteras. Överbeläggningar och långa väntetider är vardag. Patienter får ligga i korridorer och har utrustats med grytlock och bjällror för att kunna larma. IVO skriver i sin rapport att om belastningen är så hög i ett normalläge försvagas allvarligt förmågan att hantera krislägen som pandemier, stora olyckor eller i värsta fall ett krig. 

– Vi behöver personal för att behandla patienterna. Precis som man behöver soldater för att försvara Sverige. Titta på Ukraina, Gaza och andra konfliktområden, vad är det de behöver? Jo, sjukvård i alla led. Och till skillnad från soldater och vapensystem, som förhoppningsvis aldrig behöver användas, så får medborgarna avkastning på utökad sjukvårdskapacitet även i fredstid, säger Emil Skoglund som också är huvudskyddsombud och ledamot i styrelsen för Vårdförbundet i Stockholm. 

Spritkök och vårdplatser

Under pandemin visade det sig att svensk sjukvård var dåligt rustad för kris. Lagren av mediciner och utrustning var i princip obefintliga och Sveriges rekordfå vårdplatser blev en flaskhals när många plötsligt krävde intensivvård. Personal fick jobba dygnet runt för att få ihop det. Sedan pandemin har det pågått ett arbete för att höja beredskapen. Från och med i år kan regionerna söka ett riktat statsbidrag för projekt som ska stärka beredskapen. Regeringen har avsatt 448 miljoner, men SKR är kritiska till att det blir ett bidrag som måste sökas vilket riskerar att öka administrationen och försvåra den långsiktiga planeringen. 

– Vad som är möjligt för regionerna att göra handlar väldigt mycket om de ekonomiska förutsättningarna. Och det regionerna skulle behöva för att kunna växla upp överstiger det som statsbidraget ger. Det kommer att begränsa arbetet, säger Ameli Norling, sektionschef för hälso- och sjukvård på SKR.

I december lämnade Försvarsberedningen, med representanter från riksdagens partier, över sin rapport Kraftsamling till försvarsminister Pål Jonson (M) och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. När det gäller hälso- och sjukvården skriver Försvarsberedningen att den enskilt viktigaste frågan för att höja beredskapen är att få fram fler vårdplatser, särskilt för akutkirurgi och intensivvård. Karin Rågsjö, sjukvårdspolitisk talesperson i Vänsterpartiet, säger att det är absurt att regeringen talar om att förbereda sig för krig och samtidigt inte skjuter till mer medel till sjukvården. 

– Den SD-beroende regeringen går ut och lägger ansvaret på oss. Vi ska fixa spritkök och så vidare. Och det kommer vi att göra. Men samtidigt har vi en vård som inte klarar av vardagen nu och under nästa år. För mig blir det paradoxalt. Vi kommer att få färre vårdplatser, inte fler, när regionerna nu tvingas skära i verksamheten. 

Ministern vill sänka skatter

Aida Hadzialic (S) är finansregionråd i region Stockholm, en region som räknar med att gå med fyra miljarder i underskott i år och behöva spara på administrativ personal. 

– Vårdplatser är inte i första hand en säng utan sjukvårdspersonal. Runt om i landet sprids nu sjukvårdskrisen som en löpeld med personalminskningar som också kommer att leda till att antalet vårdplatser minskar. Regionerna behöver ordentliga ekonomiska tillskott från regeringen om man ska ha en chans att vända utvecklingen. Permanenta pengar, inte några tillfälliga riktade statsbidrag. Precis som Socialstyrelsen har slagit fast så är det sjukvårdens förmåga och förberedelser under normala förhållanden som utgör grunden även i kris eller krig, säger hon till Dagens ETC.

Staten kan inte kompensera för alla kostnadsökningar regionerna har

Dagens ETC har sökt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) för att få svar på varför regeringen inte fullt ut kompenserar regionerna för underskottet samtidigt som regeringen kräver höjd beredskap.

–  Inflationen påverkar hela samhället och 40 procent av reformutrymmet i statens budget gick till välfärden. Där ingår bland annat ett sektorsbidrag särskilt riktat till sjukvården på tre miljarder kronor. Regeringen gav tillsammans med SKR i slutet av december besked om totalt 9,8 miljarder i stöd till regionerna. Staten kan dock inte kompensera för alla kostnadsökningar regionerna har. Regionerna och kommunerna har som huvudmän ett stort ansvar för sjukvården, med beskattningsrätt och demokratiskt valda företrädare, svarar ministern i ett mejl. 

Om Försvarsberedningens krav på fler vårdplatser för att höja beredskapen säger Acko Ankarberg Johansson. 

– Det är en prioriterad fråga för regeringen att öka vårdkapaciteten. Regeringen avsätter 5 miljarder kronor år 2024 för att korta köer och öka vårdkapaciteten och cirka 6,5 miljarder 2025. Ett omfattande arbete pågår redan för att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården. Regeringen analyserar Försvarsberedningens slutsatser och avser att återkomma i frågan.