– Vi har statistik om summerad fruktsamhet som sträcker sig flera hundra år tillbaka, och talet har aldrig tidigare hamnat under 1,5 barn per kvinna. Det har aldrig varit lägre än under 2023, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB, i ett pressmeddelande. 

Liknande mönster på flera håll

Det är en utveckling som inte på något sätt är unik för Sverige, anser Martin Kolk, forskare i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier. 

– Barnafödandet minskar i hela världen, i olika kontexter och kulturer. Det vi ser i Sverige ser vi alltså också i många andra höginkomstländer, såväl i väst som i öst, säger Martin Kolk. 

Inte heller är det första gången som barnafödandet minskar i Sverige.

– I Sverige har barnafödandet historiskt sett varierat mycket över tid, med två större nedgångar, i slutet av 70-talet och under 90-talet. Båda gångerna återhämtade sig barnafödandet relativt snabbt, säger Martin Kolk. 

Höga tal i jämförelse

I Sverige har trenden varit på det stora hela varit nedåtgående sedan 2010, med undantag för pandemiåret då barnafödandet ökade något. Martin Kolk ser dock ingen anledning till oro i närtid. 

– Personligen så tycker jag inte att det här mönstret är så dramatiskt. Sveriges befolkning växer fortsatt och vi är ett land med en ganska gynnsam åldersstruktur. Skulle det vara så att ett lågt barnafödande håller i sig under en längre tid, då kommer vi i framtiden att möta utmaningar likt de vi ser i länder som Italien, Japan och Sydkorea, med allt färre i yrkesför ålder som ska bära kostnaderna för en åldrande befolkning. Men där är vi inte ännu. 

Martin Kolk påpekar att jämfört med många andra höginkomstländer så har Sverige fortsatt förhållandevis höga födelsetal. 

– I Sverige betalas en stor del kostnaden för att ha barn av det offentliga via skatter, till skillnad från i andra länder där familjer måste betala mer av kostnaden privat. Vi ser att länder som har en mer utbyggd offentlig familjepolitik också har högre nivåer av barnafödande.