Det hävdar nu Jonas Bååth, doktor i sociologi vid Uppsala universitet. I sin nyligen publicerade avhandling har han studerat svensk köttproduktion och intervjuat arbetare och företagare i lantbruk, köttindustri och detaljhandel.

I studien undersöker han det han kallar ”negativa konsekvenser” som uppstår i köttproduktionen, en effekt av att efterfrågan inte matchar tillgången på svenskt kött. Detta syns bland annat i utvecklingen för lantbrukarnas ekonomi, de tjänar mindre och mindre på köttet – ibland ingenting alls.

– Överflödet kan inte definieras i en siffra, men syns tydligt när man gör annat än mat av det kött som skulle kunna ätas, exempelvis djurfoder eller biogas. Andra effekter av överproduktionen är den tuffa ekonomiska situationen som många producenter kämpar med, och hur de måste hantera känslan av att deras arbete tas för givet, säger Jonas Bååth.

Dessutom gör överproduktionen att allt fokus kring kött hamnar på konsumenterna i stället för på de som producerar maten, menar han.

– I handeln prissätter man helt enkelt inte köttet utifrån vad det kostar att producera det, utan i förhållande till vilken status det har hos konsumenten. En exklusiv styckningsdetalj ska ha ett högt pris, och en enkel ett lågt pris, säger Jonas Bååth.

Samma pris oavsett kvalitet

Som exempel nämner han entrecote. Den kan ha väldigt olika kvalitet, komma från djur som fötts upp och köpts in till väldigt olika kostnad, men ändå säljas för samma pris bara på grund av namnet entrecote. En anledning är att det är klassificeringen av köttkvalitet som påverkar vad lantbrukaren får betalt, då blir det samma pris oavsett kvalitet, enligt Jonas Bååth.

– Jag har pratat med flera färskvaruchefer i livsmedelsbutiker som säger att man inte tjänar några pengar på köttet, i bästa fall går köttdisken i butiken runt. Det främsta syftet med låga köttpriser är att locka kunder, enligt handlarna tycker folk att en butik med billigt kött har låga priser i största allmänhet, säger Jonas Bååth.

Marknaden sätter inte stopp

En av anledningarna till att överproduktionen kan upprätthållas, trots att marknadskrafterna borde ha satt stopp för olönsam köttproduktion, är enligt Jonas Bååth att stödet till lantbrukarna inte tar hänsyn till vilket typ av produktion som som sker, utan till hur stor marken är.

– Många producerar i dag inte kött för att tjäna pengar på det utan för att man vill fortsätta att driva sin gård och leva som lantbrukare. Att få arbeta med sitt lantbruk är väldigt viktigt för många som jag har pratat med, säger Jonas Bååth.

Kritik från LRF

På Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vänder man sig emot slutsatsen att det inte finns tillräckligt stor efterfrågan på det inhemskt producerade.

– Vi upplever en stark efterfrågan på svenskt kött, och den blir större och större, säger Viktoria Östlund som är ansvarig för lamm- och nötköttsfrågor på LRF Kött.
Hon menar också att det mycket väl går att överleva som köttproducent.

– Annars skulle vi inte ha några köttproducenter. Det är ingenting man blir rik på, men man älskar sina djur och brinner för sitt jobb.

Finns det en bristande betalningsvilja för det dyrare svenska köttet?

– Jag vet inte. Pris är ju alltid en fråga, men vi upplever att det har vänt. Fler vill veta var köttet kommer ifrån och vill veta att djuren haft det bra.

De senaste åren har man på LRF märkt ett ökat intresse för att köpa kött från djur som har haft det bra och som inte har fått för mycket antibiotika i fodret. Hon beskriver det som en boom för svenskt kött de senaste åren.

– Priserna på både gris och nöt har också höjts. Handeln skriker efter svenskt kött och man har ofta bytt ut de egna märkena mot svenska produkter. Många restauranger vill också märka med svenskt kött, säger Viktoria Östlund.

Jonas Bååth håller med om att situationen för svensk köttproduktion blivit bättre de senaste åren, hans forskning bygger på undersökningar som skedde mestadels 2014 och 2015. Men han menar att han inte varit ute efter att sätta en siffra på överproduktionen, utan att uppmärksamma de konsekvenser som köttproduktionen i dag medför, och då kan man dra slutsatsen att överproduktionen faktiskt existerar.

– Att säga att det inte sker en överproduktion för att vi inte är självförsörjande är ett konstigt resonemang. Många delar av djuren går i dag inte till mat, det är ett sätt minska den ekonomiska förlusten. Man skulle ju aldrig föda upp grisar bara för att göra biogas, säger Jonas Bååth

Förändra stödet

Att det inte finns en betalningsvilja för svenskt kött betyder i princip att efterfrågan är låg, menar han, men om den klassiskt nationalekonomiska teorin hade fungerat så borde då marknaden anpassa sig och produktionen minska, vilket alltså inte är fallet. Jonas Bååth vill vara försiktig med att ge förslag på lösningar, men tror att stödet till lantbrukare kan behöva ses över.

– Jag tror att man skulle behöva utforma ett stöd som till viss del tar hänsyn till hur produktionen sker, vilket inte alls sker i dag. Markstödet tycks i dag ha fått motsatt effekt mot vad man hade tänkt sig. Den mest grundläggande insikten från min avhandling är att tillgången inte alltid följer kundernas efterfrågan, utan minst lika mycket styrs av producenternas egen uppfattning om vad bra produktion är, så väl ekonomiskt som kulturellt och moraliskt.