Under en tidigare period, april–juni, såg SOM-institutet ett ökat förtroende för de flesta samhällsinstitutioner, däribland regering och riksdag, public service och sjukvård. Kan det ha ändrat sig?
– Hade vi inte fått en andra pandemivåg vore min bedömning att förtroendet nog gått tillbaka lite, någonstans mellan normalnivå och de höga nivåerna i mätningarna under våren. Det säger Ulrika Andersson, ansvarig forskare.
– Nu kom en andra våg och granskningar som coronakommissionens delrapport. Det kan komma att påverka. I mars släpper vi våra resultat för perioden september–december.
Rekordstor ökning
Den ökning i förtroende för politiska institutioner som uppmättes i våras har aldrig varit så stor sedan SOM-mätningarna startade.
– Vi trodde inte att det skulle ha stigit så mycket. Förtroendet hade lika gärna kunnat gå ner under en kris som coronapandemin. Att det steg tolkar jag och mina kollegor positivt. Man har hög tilltro till myndigheter och till varandra, att vi gemensamt kan klara av detta.
Är det inte bra med en kritiskt tänkande befolkning?
– Jo, definitivt, men vi är det också. Det behöver inte finnas en motsättning. Kanske var det en mer chockartad situation i våras. När mer underlag kommer in kanske fler kritiska röster börjar höras.
Hur skulle förtroendet kunna se ut sommaren 2021?
– Om vi lyckas få läget under kontroll och både smittotal och dödstal minskar, då kan vi nog ha en tendens att glömma ganska snabbt. Och även om vi skulle se ett markant sänkt förtroende nu under senhösten är det inte säkert att det på sikt kommer att få några tydliga konsekvenser. Vi har en tendens att vara här och nu, på gott och ont.
Svensk tillit i topp
Reuters Institute vid Oxforduniversitetet presenterade i oktober en rapport som visar en ”dramatisk” sänkning av förtroendet för regeringen som informationskälla under pandemin, och en signifikant ökning av antalet britter som betraktar regeringen som en källa som sprider potentiellt falsk eller missvisande information om covid.
I många länder sjunker tilltron kraftigt när myndigheter missköter sig under en kris, och den sjunker hos väljare över hela det politiska spektrat. Varför sticker Sverige ut internationellt, med en rekordhög myndighetstilltro?
– Det går inte alltid att jämföra rakt av, påpekar Ulrika Andersson. Som man frågar får man svar, och frågorna i olika undersökningar skiljer sig åt. Men tittar man på Storbritannien och USA finns en massa annat som pågår i bakgrunden, som brexit, där splittringen är tydlig med 50/50 för och emot. Det finns alltså en konflikt i grunden, liksom i det polariserade USA, där det dessutom varit valår.
Men Sverige toppar globala listor över förtroende även andra år?
– Det blir kanske lättare en polarisering när man har färre partier – USA har bara två. Vi har en större bredd, och det är lättare att glida mellan partierna här, medan man i länder som USA har ett särskilt parti som preferens.
Även våra nordiska grannar ligger högt.
– Jämförelsevis är vi alla små länder. Vårt skyddsnät är annorlunda, vi blir omhändertagna, får ersättning som sjukpenning. Det kan vara en förklaring till vår höga tillit. Men det är någonting med de nordiska länderna – och även Tyskland, Schweiz och Nederländerna – som utmärker sig.
Kanske kan man tala om en nordisk tradition av att försöka komma överens, tror Ulrika Andersson.
– Vi är inte så konfliktorienterade. Under pandemin är det inte heller enbart ett visst regeringsparti som styrt strategin, som i Storbritannien, där kritiken blir av en annan art. Det blir partipolitik. Här har det åtminstone under våren funnits mer av en blocköverskridande konsensus.
