Ordet korruption förknippas ofta med den snävare betydelsen mutbrott, den del av korruption svenskt rättsväsende oftast fångar in och mäter. Den betydligt vidare och internationellt vedertagna definitionen handlar om förtroende och makt och lyder: att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Varje gång korruptionsmisstankar rullas upp dyker också betryggande utspel om att Sverige trots allt är ett av världens minst korrupta länder enligt diverse mätningar och index. Men vad mäter mätningarna?
Den mest kända och använda är Transperancy Internationals korruptionsindex, där Sverige kommer på en fjärdeplats över minst korrupta länder. Men företrädare för organisationen menar att deras index underskattar korruptionen då det främst mäter uppfattningar. Något som kan ställa till det om man har en nationell självbild av att vara förskonad från korruption. Indexet mäter heller inte uppfattningar om korruption i hela samhället utan bara i staten.
Ulla Andrén, ordförande för Transperancy International Sverige, menar att man måste förhålla sig kritiskt till mätningarna.
– Sverige ligger jättebra till. Men det beror ju dels på vad indexet mäter. Det mäter uppfattningar om korruption i staten. I Sverige ligger 70 procent av det som produceras inte i staten utan i kommuner och landsting, så det är inte med. Man tittar heller inte alls på privata sektorn eller civila samhället.
Hur korrupta är svenskar då?
– Vi vet inte, det finns inget land som vet, det är otroligt svårt att mäta korruption. Vår självbild är att vi är väldigt korruptionsfria, men den självbilden är problematisk, den stämmer inte, säger Ulla Andrén och lägger till att självbilden kan stå i vägen när det gäller att upptäcka korruption.
– Det som i andra länder bedöms som klockren korruption, vänskapskorruptionen, riskerar vi att missa. Här pratar vi om hur bra det är med nätverk. Och det är det också, men det finns gränser för när man utnyttjar det för otillbörlig vinning och de gränserna måste vi prata mer om.
"Marknadslösningar ökar risken"
Per Kornhall som förra året släppte boken Korruptionen i Sverige, menar att införandet av marknadslösningar i skolan och välfärden har ökat risken för korruption dramatiskt.
– Vi har fått fler kontaktytor mellan näringsliv och beslutsfattare vilket jag tror ökar risken för korruption. Som de här alliansstyrda kommunerna som delade ut sina skolor till rektorer. Man borde granska det, varför fick de här människorna värden på mångmiljonbelopp utan att betala för det? Hur såg de nätverken ut?
Som exempel på när marknadsstyrning fungerat som grogrund för korruption tar han muthärvan i Göteborg, där den så kallade "Göteborgsandan", nätverkandet mellan näringsliv och politiker, framhölls som en bidragande anledning.
– Det som finns väldigt tydligt beskrivet i utredningen efter Göteborgsskandalen, där utredningen skriver att man var helt naiv inför det som skulle hända när man började införa New public management i Göteborg, alltså när man började bolagisera och marknadsutsätta den offentliga verksamheten på sätt man inte gjort innan. Då byggde man inte in någon form av kontrollinstrument. Man körde bara på med sin "Göteborgsanda", där det bevisligen fanns ett kraftfullt påverkande av beslutsfattandet.
Per Kornhall menar att styrformen New public management, med sin målstyrning snedvrider incitamenten och öppnar upp för fusk.
– Nu börjar det bli välkänt i forskningsvärlden att NPM är väldigt ineffektivt och dyrt, eftersom den kontrollapparat du måste bygga upp äter upp alla eventuella effektivitetsvinster. Och kontrollerna behövs eftersom det plötsligt finns incitament att fuska på ett annat sätt än tidigare, säger han till ETC.
– Det enklaste exemplet är ju skolan. Det lättaste sättet att redovisa att man nått fram till målen är att sätta höga betyg.
Är det också korruption?
– Ja, det är klart att det är korruption. Du använder din position för att skaffa dig själv eller några andra fördelar. Det är den vidare definitionen. Om du sätter högre betyg för att få bättre statistik och locka fler elever är det klart att det är korruption.
– Jag menar att det är korruption eftersom det finns en ekonomisk vinning som underliggande motiv.
Är vi fast i bilden att en muta måste vara pengar som byter händer?
– Ja, i Sverige är det ju definitionsmässigt så. Och i statistiken är det så. Anledningen till att jag skrev boken är naturligtvis att jag vill att vi ska vidga den här
Det råder delade meningar om huruvida lagstiftningen bör utökas. Per Kornhall hör till dem som anser att lagstiftningen bör vidgas så att korruption i den vidare betydelsen täcks in.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Hade man haft den typen av lagstiftning skulle exempelvis Riksrevisorerna faktiskt kunnat åtalas för korruption, inte bara för att de brutit mot ett regelverk vid ett anställningsförfarande. Kan man visa att de har gett bort jobb till sina kompisar skulle det finnas grund för åtal, om man hade en vidare definition, men nu finns inte det.
Mårten Schultz, rättsprofessor och styrelseledamot i Transperancy International Sverige menar däremot att lagstiftningen räcker.
– Mut- och bestickningsbrotten fångar väl in de värsta fallen av korruption. De kompletteras av tjänstefel och trolöshet mot huvudman som kan fånga in korruption som går bortom det. Men man bör kanske fundera kring alternativa sätt att skapa skydd mot den här typen av mindre tydlig korruption. Men det kanske inte nödvändigtvis är genom förändrade regler i brottsbalken.
De åtgärder han anser behövs är istället ökat meddelarskydd.
– Man bör stärka skyddet för meddelare och whistleblowers även utanför de offentliganställdas värld. Särskilt när det handlar om privatiserad, tidigare offentlig verksamhet. Det ökar möjligheten till genomlysning. Man kan ju notera, som jurist med viss ledsamhet, att alla de stora korruptionsskandalerna har nystats upp av journalister och inte av rättsväsendet. Fastighetsverket, Kriminalvården, muthärvan i Göteborg. Allt det är ju från granskande journalister. Det visar att internrevision och sådant inte fungerar tillräckligt. Det är ju uppenbart att interna mekanismer inte fungerar.
Transperancy Internationals Ulla Andrén efterlyser istället mer etikdiskussion.
– Du kan inte lagstifta bort all korruption, du måste ha etik och moral. Du kan inte reglera allt i minsta detalj. Vi måste ha öppenhet, ansvarsutkrävande och personer med integritet. Och diskutera de etiska dilemman som kan finnas.
Hon är bekymrad över de korruptionsskandaler i statliga verk som uppdagats det senaste året och menar att det kan röra sig om ett generationsskifte.
– Jag är gammal statstjänsteman, när jag började i statsförvaltningen fick man itutat i sig allt man skulle förhålla sig till, jävsförhållanden och så vidare. Men det har ändrats mycket. Vi har ju haft värdegrundsdelegationen som försökt att popularisera den statliga värdegrunden i sex principer man ska följa. Att det överhuvudtaget behövdes var för att det hade visat sig att statstjänstemän och de som arbetar i offentlig sektor inte hade förstått och internaliserat det här till fullo. Det är ett bekymmer.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Österåkerhärvan
I början av 2015 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning hur förmåner flöt fram och tillbaka mellan kommunens powerpar Ingela Gardner (M) och Jan-Olov Sundtström (M), kommunalråd, respektive ordförande i byggnadsnämnden och miljardärsfamiljen Douglas. Familjen Douglas visade sig ha fått bygglov i strid mot strandskyddet flera gånger, vid ett tillfälle gjordes ett svartbygge lagligt i efterhand och Gardner och Sundström i sin tur lånade pengar och arrenderade mark av familjen Douglas för en tiondel av marknadspriset för den skattefinansierade friskola som paret driver. Paret utreddes misstänkta för tagande av muta och Elisabeth Douglas misstänktes för bestickning. Åklagaren la dock ner utredningen då han ansåg att det var visat att det fanns kommersiellt motiverade skäl till att rabattera markhyran, övriga brott var preskriberade.
Statens fastighetsverk
En tidigare chef vid Statens fastighetsverk misstänks för att ha hyrt ut hus som tillhör myndigheten till släktingar och vänner. Han misstänks även för att ha renoverat sitt hus på skattebetalarnas bekostnad genom att blåsa upp fakturor från ett byggbolag där hans hustru jobbade. Flera personer har under flera år uppmärksammat ledningen på myndigheten om vad som försiggick utan att ledningen agerade. Sex personer är misstänkta i härvan, bland andra Generaldirektören Björn Andersson, en fastighetsdirektör, en fastighetschef och dennes hustru som är misstänkta för korruptionsbrott. Justitiekanslern har även påbörjat en förundersökning om brott mot efterforskningsförbudet efter att en fastighetsdirektör vid ett möte frågat vilka som pratat med Kalla fakta, som rullade upp skandalen.
Kompisrekrytering på Riksrevisionen
Dagens Nyheter avslöjade sommaren 2016 en mängd tveksamma historier på Riksrevisionen, den myndighet som ska granska regeringen och dess underställda myndigheter. Riksrevisor Ulf Bengtsson lade sig i granskningen av ärenden han själv handlagt. Riksrevisor Susanne Ackum lovade bort jobb till vänner innan de utlysts och satte sedan högre löner på dessa än på personer med motsvarande arbetsuppgifter. De hon anställt har sedan satts att göra revision på politik de själva varit med om att genomföra på regeringskansliet. Ett stort antal revisioner läggs ned till en kostnad av nästan 10 miljoner kronor. Ulf Bengtsson, Susanne Ackum och Margareta Åberg avgick alla efter DN:s granskning, men inga rättsliga åtgärder vidtogs.
Mutmisstankar på MKB
I januari i år polisanmäldes en anställd vid Malmös kommunala bostadsbolag, MKB, efter misstankar om att hen riggat upphandlingar så att kontrakt på stora byggprojekt gått till ett och samma byggbolag. Misstankarna ska ha väckts efter ett anonymt tips. Den anställde, som har avskedats och polisanmälts, ska även ha fått sin villa ombyggd av byggbolaget som favoriserats. Flera av de byggprojekt som har granskats visar att det är en och samma befattningshavare på MKB som ansvarat för upphandlingarna. Utredningen pågår.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
