– Ingen bank har försökt påverka Dow Chemical, utan hänvisar till att olyckan skedde för så länge sedan och att Dow själva inte anser sig juridiskt ansvariga. Men det finns stor anledning att utföra påtryckningar mot Dow. De har till exempel aldrig tagit ansvar för olyckan och när de i november blev kallade till indisk domstol dök de inte upp. Fallet är gammalt med problemen kvarstår, säger Kathleen McCaughey, sakkunnig på Svenska Amnesty.
”De är för passiva”
Men mest förvånande med de svenska bankernas agerande tycker hon ändå är hur litet deras påtryckningsarbete faktiskt är när det gäller de fyra företag rapporten har granskat. Enligt Amnesty är bankernas uttalade ambitioner betydligt högre än vad de åstadkommer.
– Att de investerar i etiskt tveksamma bolag är inget som hymlas med, däremot ser vi att deras argument för att rättfärdiga investeringarna inte håller. Bankerna menar att de investerar för att kunna påverka, och hänvisar till vad de kallar påtryckningsdialoger. Men i vissa fall handlar den påtryckningen om tre kontakter på två år. Det är anmärkningsvärt, säger Kathleen McCaughey.
Jakob König, projektledare på Sveriges Konsumenter som tillsammans med Amnesty ligger bakom rapporten, menar att det är uppenbart att bankerna inte gör tillräckligt för att faktiskt påverka bolagen.
– De är alldeles för passiva. Deras bild av dialogen är inte trovärdig. Och det rimmar väldigt illa med vad de flesta sparare förväntar sig, de vill att pengarna ska investeras på ett schysst sätt. Därför är det extra viktigt att bankerna kan visa att de seriöst försöker påverka företagen och gör positiv skillnad, annars finns inget försvar för sådana investeringar, säger han.
Men Cecilia Widebäck West, hållbarhetschef på SEB, tycker att rapportens slutsatser är felaktiga.
– Min bild är att vi tar vårt ansvar, vi bedriver ett påverkansarbete. Men man kan förstås ha olika syn på hur man gör det bäst, säger hon.
Även Nordea menar att rapporten inte ger en sann bild. Enligt Amnesty kan de inte redovisa tillräckligt trovärdiga påtryckningsprocesser för att deras investeringar i bolag som Shell och Dow ska vara försvarbara. Sasja Beslik, Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar, menar att det inte stämmer.
– Det framställs som att vi knappt har någon kontakt med bolagen, vilket inte är sant. Amnesty har inte patent på att bestämma om en företagsdialog är bra eller inte, säger Sasja Beslik.
Jakob König menar dock att Nordea inte tar tillräckligt ansvar när det gäller exempelvis Shell.
– De har ett engagemang när det gäller Shells oljeborrning utanför Arktis, men gör inte tillräckligt när det kommer till Nigerdeltat. Som många andra banker tycker de själva att de är duktiga för att de gör något, men att ta ansvar på ett ställe ursäktar inte kränkningar på annat, säger han.
Sajsa Beslik håller inte med.
– De klagar över att vår dialog inte är tillräckligt aktiv, men hur ska dom veta det? Vi har varit på plats i Nigeria. De vet uppenbart inte hur våra samtal har sett ut.