Svenska låsföretaget betalar svältlöner: ”Skamligt”
Bild: Jeppe Gustafsson / Emrah Gurel/AP/TT
Dagens ETC
Det svenska låsföretaget Assa Abloy expanderar sin verksamhet i Turkiet, samtidigt som deras anställda får löner som inte räcker till både hyra och mat.
– Skamligt för ett företag som kommer från ett land som Sverige, säger Kemal Özkan vid det globala industrifacket Industri-All.
Alexander Jacobsson
Den sjunde oktober i år gick Assa Abloys turkiska anställda ut i strejk. Kraven: rimliga löner som räcker både till mat och hyra – och att företaget ska acceptera facket som förhandlingspart.
Plötsligt kunde företaget som tillhandahåller lås- och säkerhetssystem till bland annat sjukhus och Istanbuls flygplats inte förse sina kunder med tekniker och annan service. Först då gick den turkiska ledningen med på att träffa facket. Det berättar Kivanç Eliaçik, som är internationell samordnare för Disk, industrifackens centralorganisation i Turkiet. Efter en dag avlyste personalen strejken.
Inga förhandlingar
Men därefter har inte arbetsgivaren tagit några initiativ till att inleda förhandling med facket och arbetarna vistas nu i limbo.
– De skjuter fram möten, säger att de måste tala med ledningen i Stockholm och med sina turkiska advokater, säger Kivanç Eliaçik.
Disk uppger att Assa Abloys turkiska anställda tjänar mellan 300 och 480 euro i månaden, vilket motsvarar 3 300 till 5 300 kronor. Enligt Kivanç Eliaçik är det i nivå med minimilöner som enbart räcker till hyran för en normal bostad i Istanbul – inget utöver det.
– Det är yrkesskickliga arbetare vi pratar om, med flera års utbildning, och som har jobbat i flera år för företaget. De har inte råd att köpa mat. En del har barn att försörja som går hungriga. Så här låga löner leder till fattigdom och hunger, säger han.
Enligt turkisk lagstiftning måste en fackförening samla mer än hälften av arbetsplatsens anställda för att nå första steget till att bli certifierad som en facklig förhandlingspart. Enligt Disk gick samtliga 19 anställda vid Assa Abloy i Turkiet samman och bildade en fackförening i början på året. Hittills har dock den lokala fackföreningen inte fått statens godkännande.
95 miljarder kronor
Samtidigt står Turkiets arbetsrättslagstiftning under ständig kritik från globala fackliga organisationer och FN:s arbetsorganisation ILO eftersom den bryter mot konventioner om arbetares rättigheter. Kemal Özkan, biträdande generalsekreterare för det globala fackförbundet Industri-All, där även svenska IF Metall ingår, tycker det är anmärkningsvärt att ett multinationellt företag med ursprung i Sverige, som har en stark arbetsrättslagstiftning, inte har samma principer i demokratiskt svagare länder.
– Även om turkisk lag kräver att fackföreningar måste ha ett statligt tillstånd så finns det inget som hindrar företag att av egen fri vilja förhandla med en fackförening som bildats på arbetsplatsen. Utifrån den information jag har fått vill inte Assa Abloy förhandla med sina turkiska anställda, säger han om händelsen.
I september meddelade Assa Abloys koncernledning att företaget förvärvat den turkiska fönster- och dörrtillverkaren VHS Plastik, med 440 anställda. Affären landade på 150 miljoner kronor, enligt företagets pressmeddelande. 2021 omsatte Assa Abloy globalt 95 miljarder kronor, varav intäkterna från den turkiska verksamheten uppgick till 241 miljoner kronor, enligt årsredovisningen.
Kemal Özkan tror att Assa Abloys ovilja att förhandla med facket och höja sina anställdas löner hänger samman med den ekonomiska kris Turkiet befinner sig i. Den globala inflationen som följt Rysslands invasion av Ukraina äter upp lönerna enligt honom. I år har den turkiska valutan lira sjunkit i värde med omkring 40 procent mot euron.
– Officiellt ligger inflationen runt 85 procent. Men regeringen visar inte de verkliga siffrorna, säger han.
– Den ekonomiska osäkerheten gör förmodligen företagsledningen rädd för att göra tillräckliga lönejusteringar, fortsätter han.
Han befarar att Assa Abloy väntar ut regeringens årliga förhandling om nivån för minimilönerna som hålls i december, för att undvika att förhandla med den lokala fackföreningen. Samtidigt som han poängterar att turkiska minimilöner – som motsvarar som mest omkring 4 400 kronor i månaden – ligger under gränsen för svält i landet.
Det svenska industrifacket IF Metall vill inte i detalj kommentera händelsen.
Men deras internationella sekreterare Johan Järvklo bekräftar för Dagens ETC att det finns ett pågående ärende rörande Assa Abloy i Turkiet.
– Det är ett pågående ärende och vi har kontakt med Assa Abloy och med kollegorna och företaget lokalt. Det är inte så att IF Metall centralt kommer att ta över frågan från den lokala företagsnivån, utan vi försöker vara en stödjande funktion, säger han.
”Inte acceptabelt”
Kommunikationsavdelning vid Assa Abloys huvudkontor i Stockholm svarar skriftligt på kritiken:
“Vårt mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med marknadsmässiga anställningsvillkor på de marknader vi verkar. Vi ser allvarligt på kränkningar av fackliga rättigheter. I vår Uppförandekod, som för koncernen är ett viktigt och grundläggande dokument och som alla bolag i koncernen ska efterleva, framgår tydligt individens fria val att vara eller inte vara fackligt ansluten. Vi skriver gärna kollektivavtal med erkända fackliga organisationer, och våra medarbetare är fria att ansluta sig eller inte ansluta sig till eller starta en förening, att organisera sig och förhandla kollektivt eller individuellt i enlighet med lokala lagar och förordningar.”
Det skriver Ann Holmberg, informationschef för Assa Abloy, i ett mejl till Dagens ETC.
Enligt Kemal Özkan är det inte godtagbart för multinationella företag att hänvisa till nationell lagstiftning när det gäller länder som Turkiet. Landet får genomgående bottenbetyg av flera forskningsinstitut, som exempelvis Global Rights Index och Freedom House, när det gäller graden av demokrati och mänskliga rättigheter i landet.
– Att komma med ursäkter om att man följer turkisk lagstiftning, som är känd för att motverka arbetares rättigheter och bryter mot ILO:s konventioner, är inte acceptabelt. Det fråntar inte företagets ansvar att leva upp till internationell standard kring sina anställdas rättigheter, säger han.