Mer kapital till försvarsindustrin. Så vill den svenska regeringen tackla EU:s svikna löften om stöd till Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson (M) uppmanar Europeiska investeringsbanken – som har till uppgift att driva på klimatomställningen – att låna ut pengar till försvarsbranschen.
– Vi ser en rörelse från EU som fredsprojekt till EU som försvarsprojekt, säger Linda Åkerström, policychef på Svenska freds.
En miljon artillerigranater. Det är vad EU har lovat leverera till Ukraina senast den sista mars. Men inte mer än runt hälften kommer att levereras. Nu behöver försvarsindustrin få tillgång till mer kapital för att skala upp produktionen och möta både Ukrainas behov och EU-ländernas egna, enligt den svenska regeringen.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har tillsammans med 13 andra medlemsländers regeringschefer, däribland Tysklands och Frankrikes, undertecknat ett brev till Europeiska investeringsbanken (EIB), rapporterar sajten EU Observer. Där uppmanas EIB att bidra med lån till försvarsindustrin.
I nuläget sätter EIB:s riktlinjer stopp för lån till försvarsindustrin, med vissa undantag. Investeringsbankens främsta uppgift är att bidra till investeringar i klimatomställningen, men också till exempelvis biståndsprojekt, digitalisering och innovationer. Att EIB framöver kan komma att användas för att expandera försvarsindustrin får Svenska freds att reagera. Policychefen Linda Åkerström menar att kriget i Ukraina används för att tvätta försvarsindustrins rykte.
– Man lanserar vapenindustrin som en kraft för frihet och demokrati, men pratar inte om den sida som handlar om att sälja vapen till auktoritära stater som kränker mänskliga rättigheter, säger Linda Åkerström.
Hon menar att kraven är i linje med en utveckling som pågått i flera år där allt större resurser på EU-nivå styrts till militära ändamål, exempelvis genom Europeiska försvarsfonden.
– Vi ser en rörelse från EU som fredsprojekt till EU som försvarsprojekt.
Tummen upp från S
Genom att öppna för att låna till försvarsindustrin menar de 14 medlemsländerna att man kan uppnå en signaleffekt som även får pensionsfonder och affärsbanker att förse branschen med kapital.
På torsdagen åker EU-minister Jessica Roswall (M) till Bryssel för ett två dagar långt möte i ministerrådet, där bland annat stödet till Ukraina ska diskuteras. Förutom att ändra Europeiska investeringsbankens regler finns flera andra förslag på bordet. Ett är att använda avkastning från frysta ryska tillgångar. Ett annat är att ta medel från Europeiska fredsfaciliteten, som är fond utanför EU-budgeten för försvarsrelaterade utgifter.
Jessica Roswall skriver i ett mejl till Dagens ETC att det allvarliga säkerhetsläget i Europa gör att man behöver titta på olika alternativ för att öka investeringarna i försvarsföretag.
”ElB kan spela en roll i detta. ElB finansierar redan idag till viss del företag inom försvar, samt inom klimat. Hur en förändring av ElB:s utlåningsregler för att öka möjligheterna att stötta Ukraina kan påverka klimatinvesteringar är för tidigt att säga”, skriver hon.
Regeringen får tummen upp för sitt krav från det största oppositionspartiet Socialdemokraterna. Investeringar i klimat och försvar hör ihop, menar EU-parlamentarikern Helén Fritzon (S).
”Klimatomställningen, ett ökat strategiskt oberoende och vår säkerhet hänger ihop och de investeringsbehoven kan inte och ska inte ställas mot varandra”, skriver hon i ett mejl.